Distansarbete och avtal om distansarbete

Distansarbete som grundar sig på frivillighet ger många arbetstagare efterlängtad flexibilitet i och med att den tid som vanligen används för resor till och från arbetet kan användas för annat under distansarbetsdagarna. Distansarbete gör det också lättare att sammanjämka arbete, familj och det övriga livet. Om distansarbete utförs regelbundet eller ofta är det bra att avtala om detta skriftligt. Då behöver man inte efteråt gräla om vad som överenskommits och på vilka villkor.

Distansarbetsavtalets innehåll

I ett avtal om distansarbete ska man avtala om vilka arbetsuppgifter som utförs som distansarbete, distansarbetets omfattning, hur arbetets framskridande rapporteras, vilka arbetsredskap, program och förbindelser distansarbetaren får, hur länge distansarbetet pågår och på vilka villkor distansarbetsarrangemanget kan återkallas om det uppstår problem. Dessutom måste arbetstagarens företagshälsa och arbetssäkerhet beaktas framför allt genom att säkerställa att arbetsvolymerna och arbetsdagarnas längd hålls rimliga även vid distansarbete. Det är också bra att säkerställa försäkringarnas omfattning och datasäkerhetsfrågorna.

Arbetslagstiftningen och kollektivavtalen tillämpas normalt

På distansarbete som utförs i ett anställningsförhållande tillämpas arbetstidslagstiftningen och kollektivavtalen på normalt sätt. Även villkoren i arbetsavtalet är i kraft på normalt sätt även om arbetet utförs någon annanstans än på kontoret. Distansarbetare beaktas till exempel när antalet anställda på företag granskas i samarbetslagen. Personer som utför distansarbete omfattas av den lagstadgade företagshälsovården och även på distansarbetare tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalen om till exempel avlöning under moderskapsledighet, semesterpenning och sjukfrånvaro.