Distansarbete som grundar sig på frivillighet ger många arbetstagare efterlängtad flexibilitet i och med att den tid som vanligen används för resor till och från arbetet kan användas för annat under distansarbetsdagarna. Distansarbete gör det också lättare att sammanjämka arbete, familj och det övriga livet. Om distansarbete utförs regelbundet eller ofta är det bra att avtala om detta skriftligt. Då behöver man inte efteråt gräla om vad som överenskommits och på vilka villkor.

Distansarbetsavtalets innehåll

I ett avtal om distansarbete ska man avtala om vilka arbetsuppgifter som utförs som distansarbete, distansarbetets omfattning, hur arbetets framskridande rapporteras, vilka arbetsredskap, program och förbindelser distansarbetaren får, hur länge distansarbetet pågår och på vilka villkor distansarbetsarrangemanget kan återkallas om det uppstår problem. Dessutom måste arbetstagarens företagshälsa och arbetssäkerhet beaktas framför allt genom att säkerställa att arbetsvolymerna och arbetsdagarnas längd hålls rimliga även vid distansarbete. Det är också bra att säkerställa försäkringarnas omfattning och datasäkerhetsfrågorna.

Arbetslagstiftningen och kollektivavtalen tillämpas normalt

På distansarbete som utförs i ett anställningsförhållande tillämpas arbetstidslagstiftningen och kollektivavtalen på normalt sätt. Även villkoren i arbetsavtalet är i kraft på normalt sätt även om arbetet utförs någon annanstans än på kontoret. Distansarbetare beaktas till exempel när antalet anställda på företag granskas i samarbetslagen. Personer som utför distansarbete omfattas av den lagstadgade företagshälsovården och även på distansarbetare tillämpas bestämmelserna i kollektivavtalen om till exempel avlöning under moderskapsledighet, semesterpenning och sjukfrånvaro.

Rekommendationer om vad som bör avtalas beträffande distansarbete

Ett avtal om distansarbete ska alltid helst göras skriftligt.

Arbetsmarknadscentralorganisationernas rekommendationer om vad som bör beaktas när man avtalar om distansarbete:

Arbetsredskap

  • Vem skaffar, installerar och underhåller arbetsredskapen?
  • Hur deltar arbetsgivaren i telekommunikationskostnaderna?
  • I princip står arbetsgivaren för de direkta kostnaderna som föranleds av regelbundet distansarbete.

Arbetsarrangemang

  • Ställ upp klara mål och tidtabeller.
  • Arbetsmängden får inte vara större än andra arbetstagares.
  • Arbetstagaren måste informeras om
    • vem som är organisationens kontaktperson i frågor som gäller anställningsförhållandet och arbetsuppgifterna
    • vem som är arbetstagarens förman
    • anvisningarna som gäller rapporteringsarrangemangen
    • förändringar i organisationen.

Tjänsteresor

  • Det måste konstateras vad som räknas som den egentliga platsen där arbetet utförs.
  • Utgångspunkten är att normala resor mellan hemmet och arbetsplatsen inte ersätts.
  • Beträffande egentliga tjänsteresor tillämpas kollektivavtalets och företagets praxis.

Utbildning

  • En distansarbetare ska ha lika möjligheter att delta i utbildning.