{"id":8020,"date":"2020-06-16T16:23:44","date_gmt":"2020-06-16T13:23:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/?page_id=8020"},"modified":"2023-07-19T14:34:38","modified_gmt":"2023-07-19T11:34:38","slug":"loneskillnad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/","title":{"rendered":"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering"},"content":{"rendered":"\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\" style=\"flex-basis:66.66%\">\n<p>Arbetsgivaren har en skyldighet som baserar sig p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetslagen att fr\u00e4mja j\u00e4mst\u00e4lldhet i arbetsvillkoren, speciellt i l\u00f6nes\u00e4ttningen. L\u00f6neskillnaden mellan m\u00e4n och kvinnor \u00e4r \u00e4nd\u00e5 fortfarande ett av de centralaste j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblemen i Finland.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Med l\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet avses inte att l\u00f6nerna ska likriktas. Det f\u00e5r och ska finnas l\u00f6neskillnader, men de ska basera sig p\u00e5 uppgiftens sv\u00e5righet och arbetstagarens kunnande och prestation \u2013 inte p\u00e5 personliga egenskaper. K\u00f6n kan inte anv\u00e4ndas som grund f\u00f6r l\u00f6neskillnader.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Den st\u00f6rsta orsaken till l\u00f6neoj\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen \u00e4r segregation, d.v.s. en stark f\u00f6rdelning av yrken till kvinnliga och manliga. F\u00f6rdelningen \u00e4r en mycket komplex f\u00f6reteelse och det finns sk\u00e4l att hitta l\u00f6sningar till den.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ut\u00f6ver f\u00f6rdelningen av yrken \u00e4r <strong>of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnader, d.v.s. l\u00f6neskillnader som baserar sig p\u00e5 k\u00f6n<\/strong>, ett problem.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Vad \u00e4r of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnader?<\/strong>&nbsp;<\/h3>\n\n\n\n<p>Med of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnader avses skillnader mellan m\u00e4ns och kvinnors l\u00f6ner n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r m\u00e4n och kvinnor som utf\u00f6r liknande uppgifter och har liknande egenskaper.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>Unders\u00f6kning av l\u00f6neskillnader<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p>Ekonomers l\u00f6ner unders\u00f6ks \u00e5rligen. Var fj\u00e4rde \u00e5r utf\u00f6rs en analys av l\u00f6neunders\u00f6kningen f\u00f6r att reda ut l\u00f6neskillnader mellan manliga och kvinnliga ekonomer.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>I privata sektorn \u00e4r l\u00f6neskillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomer i sin helhet 22 procent. Denna s.k. grova l\u00f6neskillnad kan f\u00f6rklaras av arbetets sv\u00e5righetsgrad och arbetstagarens position, arbetstimmar per vecka, fr\u00e5nvaro och arbetserfarenhet i \u00e5r, bransch och arbetsplatsens l\u00e4ge.&nbsp;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>M\u00e4n arbetar oftare \u00e4n kvinnor i ledningsuppgifter, har l\u00e4ngre arbetsdagar och tj\u00e4nar in fler arbets\u00e5r, arbetar i v\u00e4lavl\u00f6nade branscher s\u00e5som finansiering, f\u00e5r oftare resultatl\u00f6n som h\u00f6jer l\u00f6neniv\u00e5n och arbetar oftare \u00e4n kvinnor i huvudstadsregionen d\u00e4r l\u00f6neniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6gre.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p>N\u00e4r f\u00f6rklarliga faktorer uteslutas fr\u00e5n den grova l\u00f6neskillnaden f\u00e5r man reda p\u00e5 den of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomer. I privata sektorn \u00e4r den \u00e4r cirka 9 procent. Skillnaden har inte minskat sedan 1990-talet.&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>I offentliga sektorn \u00e4r l\u00f6neskillnaden betydligt mindre, och den har \u00e4ven minskat genom \u00e5ren. I offentliga sektorn har l\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldheten \u00f6kat med hj\u00e4lp av l\u00f6nesystem och l\u00f6ne\u00f6ppenhet.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>Rapport om den senaste analysen av l\u00f6neskillnader<\/em> <\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>S\u00e5 h\u00e4r kan l\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldheten fr\u00e4mjas<\/strong><strong><\/strong><\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>L\u00f6nesystem:<\/strong><strong><\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>L\u00f6neskillnader kan inte l\u00f6sas utan kunskap om l\u00f6nerna. Information kan f\u00e5s till exempel med hj\u00e4lp av ett l\u00f6nesystem. Ett transparent och r\u00e4ttvist l\u00f6nesystem \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att f\u00f6rebygga l\u00f6neskillnader redan i rekryteringsskedet. N\u00e4r arbetstagare vet vad l\u00f6nen best\u00e5r av och hur man kan p\u00e5verka utvecklingen av den, \u00f6kar vanligtvis ocks\u00e5 l\u00f6netillfredst\u00e4llelsen.<\/p>\n\n\n\n<p>Som b\u00e4st \u00e4r ett l\u00f6nesystem ett utm\u00e4rkt verktyg f\u00f6r effektiv och resultatrik ledning.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00f6nesystemet ska uppr\u00e4tth\u00e5llas s\u00e5 att det \u00e4r uppdaterat och identifierar arbetslivets f\u00f6r\u00e4ndrande uppgifter<\/p>\n\n\n\n<p>och uppgiftsbeskrivningar. N\u00e4r l\u00f6nesystemet \u00e4r i ordning \u00e4r det l\u00e4ttare att ta n\u00e4sta steg mot l\u00f6ne\u00f6ppenhet.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Familjeledighet och familjeansvar:<\/strong><strong><\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>F\u00f6rdelningen av familjeledighet och -ansvar mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna har en stor betydelse f\u00f6r l\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldheten. N\u00e4r familjeansvaret f\u00f6rdelas j\u00e4mnare har b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrar m\u00f6jligheten att fokusera p\u00e5 karri\u00e4ren men \u00e4ven vara n\u00e4rvarande i familjens vardag.<\/p>\n\n\n\n<p>Mammorna tar fortfarande st\u00f6rsta delen av familjeledigheterna, vilket leder till att familjeansvaret vanligtvis huvudsakligen ligger hos mammorna.<\/p>\n\n\n\n<p>Systemet f\u00f6r familjeledighet borde \u00e4nnu starkare styra familjer att dela ledigheterna j\u00e4mnare mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna. Det nya systemet f\u00f6r familjeledighet som tr\u00e4der i kraft i augusti 2022 g\u00f6r inte det, trots att det \u00f6kar pappornas ledighet. Extra ledigheten gynnar fr\u00e4mst s\u00e5dana familjer d\u00e4r ledigheterna skulle i alla fall ha delats. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste systemet utvecklas vidare. <strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Att prata om l\u00f6nen: <\/strong><strong><\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p>Det l\u00f6nar sig att prata om l\u00f6nen regelbundet med chefen. Det l\u00f6nar sig att prata om l\u00f6nen regelbundet med chefen. H\u00e4r kan du l\u00e4sa tips om l\u00f6nediskussionen.<\/p>\n\n\n\n<p>Dessutom l\u00f6nar det sig att \u00f6ppet prata om l\u00f6nen med andra, till exempel kollegor och v\u00e4nner. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6kar kunskapen om l\u00f6ner.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>Vad \u00e4r l\u00f6nekartl\u00e4ggning?<\/strong>&nbsp;<\/h2>\n\n\n\n<p>J\u00e4mst\u00e4lldhetslagen f\u00f6rpliktigar arbetsgivaren att utarbeta en j\u00e4mst\u00e4lldhetsplan om det finns minst 30 arbetstagare p\u00e5 arbetsplatsen. L\u00f6nekartl\u00e4ggning \u00e4r en lagstadgad del av j\u00e4mst\u00e4lldhetsplanen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00f6nekartl\u00e4ggningen b\u00f6r omfatta alla personalgrupper, inklusive tidsbest\u00e4mda arbetstagare och deltidsanst\u00e4llda.I kartl\u00e4ggningen ska man ta h\u00e4nsyn till klassificeringen av uppgifter, vilket antingen inneb\u00e4r systemet f\u00f6r bed\u00f6mningen av arbetets sv\u00e5righetsgrad som arbetsgivaren anv\u00e4nder eller en annan uppgiftsklassificering som anv\u00e4nds p\u00e5 arbetsplatsen.Med kartl\u00e4ggningen f\u00f6rs\u00f6ker man bilda sig en uppfattning om vilka sv\u00e5righetsgrader som kvinnors och m\u00e4ns arbetsuppgifter har.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>I l\u00f6nekartl\u00e4ggningen granskas och bed\u00f6ms b\u00e5de l\u00f6nesystemen som anv\u00e4nds och realiserade l\u00f6ner.Kartl\u00e4ggningen ger information om kvinnors och m\u00e4ns placering i olika uppgifter, och den omfattar kartl\u00e4ggningen av kvinnors och m\u00e4ns uppgiftsklassificering, l\u00f6ner och l\u00f6neskillnader.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00f6nekartl\u00e4ggningen ska delas upp i tillr\u00e4ckligt sm\u00e5 delar, till exempel enligt befattningsgrupp, s\u00e5 att man kan dra slutsatser av resultaten. Kartl\u00e4ggningen ska vara j\u00e4mf\u00f6rbar med tidigare planer.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Syftet \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att det inte uppst\u00e5r ober\u00e4ttigade l\u00f6neskillnader mellan k\u00f6nen p\u00e5 arbetsplatsen och att l\u00f6nes\u00e4ttningen motsvarar kraven i j\u00e4mst\u00e4lldhetslagen.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>I kartl\u00e4ggningen behandlas \u00e4ven rekryteringsprocesser och j\u00e4mlikheten i dem:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Uppmuntrar man b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor att s\u00f6ka lediga arbetsplatser?<\/li>\n\n\n\n<li>Anv\u00e4nder man s\u00e5dana uppdragsbeteckningar och kanaler att b\u00e5da k\u00f6nen s\u00f6ker sig till de lediga arbetsplatserna?<\/li>\n\n\n\n<li>Hur kan man s\u00e4kerst\u00e4lla att inga of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnader uppst\u00e5r i rekryteringsskedet?&nbsp;<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\" style=\"flex-basis:33.33%\">\t<div class=\"wp-block-cdl-person-block\">\n\t\t<div class=\"image\">\n\t\t\t<img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.ekonomit.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/06\/Kopio-Ekonomit_gettyimages-1192882786.jpg-1.png\">\n\t\t<\/div>\n\t\t<div class=\"info\">\n\t\t\t<div class=\"name\">\n\t\t\t\tHyypp\u00e4\t\t\t\tKosti\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<div class=\"job-title\">Specialsakkunnig, arbetsmarknads- och samh\u00e4llspolitik<\/div>\n\t\t\t<div class=\"phone\">p. +358503516177<\/div>\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<div class=\"description\"><\/div>\n\t\t<\/div>\n\t<\/div>\n\t<\/div>\n<\/div>\n<div class=\"rns\" data-title=\"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering\" data-tags=\"\" data-categories=\"\" data-comments=\"0\" data-date=\"1592324624000\" data-author=\"katrimarkkanen\" data-single=\"\" data-url=\"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/\"><\/div> <!-- Check out https:\/\/reactandshare.com -->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Arbetsgivaren har en skyldighet som baserar sig p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetslagen att fr\u00e4mja j\u00e4mst\u00e4lldhet i arbetsvillkoren,&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"parent":7126,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-templates\/page-sidebars.php","meta":{"_acf_changed":false,"inline_featured_image":false,"advgb_blocks_editor_width":"","advgb_blocks_columns_visual_guide":"","footnotes":""},"class_list":["post-8020","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.3 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering - Suomen Ekonomit<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Den of\u00f6rklarliga skillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomers l\u00f6ner \u00e4r cirka 11 procent i privata sektorn och fyra procent i den statliga. Den of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnaden bland ekonomerna har inte minskat i privata sektorn sedan 1990-talet.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering - Suomen Ekonomit\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Den of\u00f6rklarliga skillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomers l\u00f6ner \u00e4r cirka 11 procent i privata sektorn och fyra procent i den statliga. Den of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnaden bland ekonomerna har inte minskat i privata sektorn sedan 1990-talet.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Suomen Ekonomit\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2023-07-19T11:34:38+00:00\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"5 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/arbetslivdatabank\\\/loneskillnad\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/arbetslivdatabank\\\/loneskillnad\\\/\",\"name\":\"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering - Suomen Ekonomit\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/#website\"},\"datePublished\":\"2020-06-16T13:23:44+00:00\",\"dateModified\":\"2023-07-19T11:34:38+00:00\",\"description\":\"Den of\u00f6rklarliga skillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomers l\u00f6ner \u00e4r cirka 11 procent i privata sektorn och fyra procent i den statliga. Den of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnaden bland ekonomerna har inte minskat i privata sektorn sedan 1990-talet.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/arbetslivdatabank\\\/loneskillnad\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/arbetslivdatabank\\\/loneskillnad\\\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/arbetslivdatabank\\\/loneskillnad\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Arbetslivsinformation\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/arbetslivdatabank\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/\",\"name\":\"Suomen Ekonomit\",\"description\":\"\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/#organization\",\"name\":\"Suomen Ekonomit\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/05\\\/ekonomit-mer-nega.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/05\\\/ekonomit-mer-nega.png\",\"width\":870,\"height\":307,\"caption\":\"Suomen Ekonomit\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.ekonomit.fi\\\/sv\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"}}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering - Suomen Ekonomit","description":"Den of\u00f6rklarliga skillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomers l\u00f6ner \u00e4r cirka 11 procent i privata sektorn och fyra procent i den statliga. Den of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnaden bland ekonomerna har inte minskat i privata sektorn sedan 1990-talet.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering - Suomen Ekonomit","og_description":"Den of\u00f6rklarliga skillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomers l\u00f6ner \u00e4r cirka 11 procent i privata sektorn och fyra procent i den statliga. Den of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnaden bland ekonomerna har inte minskat i privata sektorn sedan 1990-talet.","og_url":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/","og_site_name":"Suomen Ekonomit","article_modified_time":"2023-07-19T11:34:38+00:00","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"5 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/","url":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/","name":"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering - Suomen Ekonomit","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/#website"},"datePublished":"2020-06-16T13:23:44+00:00","dateModified":"2023-07-19T11:34:38+00:00","description":"Den of\u00f6rklarliga skillnaden mellan kvinnliga och manliga ekonomers l\u00f6ner \u00e4r cirka 11 procent i privata sektorn och fyra procent i den statliga. Den of\u00f6rklarliga l\u00f6neskillnaden bland ekonomerna har inte minskat i privata sektorn sedan 1990-talet.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/loneskillnad\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Arbetslivsinformation","item":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/arbetslivdatabank\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"L\u00f6nej\u00e4mst\u00e4lldhet och l\u00f6nediskriminering"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/#website","url":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/","name":"Suomen Ekonomit","description":"","publisher":{"@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/#organization","name":"Suomen Ekonomit","url":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/ekonomit-mer-nega.png","contentUrl":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/05\/ekonomit-mer-nega.png","width":870,"height":307,"caption":"Suomen Ekonomit"},"image":{"@id":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/#\/schema\/logo\/image\/"}}]}},"coauthors":[],"author_meta":{"author_link":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/author\/katrimarkkanen\/","display_name":"katrimarkkanen"},"relative_dates":{"created":"Publicerad 6 \u00e5r sedan","modified":"Uppdaterad 3 \u00e5r sedan"},"absolute_dates":{"created":"Publicerat den 16 juni 2020","modified":"Uppdaterad den 19 juli 2023"},"absolute_dates_time":{"created":"Publicerat den 16 juni 2020 16:23","modified":"Uppdaterad den 19 juli 2023 14:34"},"featured_img_caption":"","featured_img":false,"series_order":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8020","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8020"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8020\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37126,"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8020\/revisions\/37126"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7126"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8020"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}