{"id":28054,"date":"2022-02-10T06:00:00","date_gmt":"2022-02-10T04:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/?p=28054"},"modified":"2022-02-09T10:18:04","modified_gmt":"2022-02-09T08:18:04","slug":"ekonomien-palkkatutkimus-nousua-kautta-linjan-julkinen-sektori-kuronut-eroa-yksityiseen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ekonomit.fi\/sv\/pressmeddelande\/ekonomien-palkkatutkimus-nousua-kautta-linjan-julkinen-sektori-kuronut-eroa-yksityiseen\/","title":{"rendered":"L\u00f6neunders\u00f6kning: tillv\u00e4xt genom linjen \u2013 den offentliga sektorn har minskat skillnaden till den privata sektorn"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Finlands Ekonomer unders\u00f6ker \u00e5rligen sina medlemmars l\u00f6ner. Uppgifterna baserar sig p\u00e5 materialet som har samlats in i november 2021. S\u00e5 h\u00e4r utvecklades l\u00f6nerna: <\/p>\n\n\n\n

I Helsingfors ekonomiska region:
<\/strong>medianinkomst 5 683 euro per m\u00e5nad
+3,3 % j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

I \u00f6vriga landet:
<\/strong>medianinkomst 4 800 euro per m\u00e5nad
+2,1 % j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

Inom den privata sektorn
<\/strong>medianinkomst 5 450 euro per m\u00e5nad
+2,8 % j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

Inom staten
<\/strong>medianinkomst 4 850 euro per m\u00e5nad
+3,8 % j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

I kommunerna
<\/strong>medianinkomst 4 878 euro per m\u00e5nad
+3,8 % j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan 70 procent av de svarande ber\u00e4ttar att deras l\u00f6ner har \u00f6kat under \u00e5r 2021. Den absolut viktigaste orsaken till l\u00f6nef\u00f6rh\u00f6jningen var en generell l\u00f6neh\u00f6jning enligt kollektivavtalet. D\u00e4refter var de vanligaste orsakerna en l\u00f6neh\u00f6jning som grundar sig p\u00e5 den personliga arbetsprestandan, en ny st\u00e4llning eller uppgift p\u00e5 den nuvarande arbetsplatsen och \u00f6verg\u00e5ngen till en ny arbetsplats. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den generella l\u00f6neh\u00f6jningen \u00e4r viktig f\u00f6r ekonomer eftersom l\u00f6nerna ser ut att utvecklas brett via den. Och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r kollektivavtalen viktiga, s\u00e4ger arbetsmarknadsdirekt\u00f6r Riku Salokannel<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

Arbetsveckorna \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5nga<\/strong> <\/h2>\n\n\n\n

Ekonomer med heltidsarbete arbetar i genomsnitt 41 timmar per vecka. Det \u00e4r oroande att veckoarbetstiden \u00e4r 46 timmar eller mer f\u00f6r tio procent av ekonomerna.  <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Antalet arbetstimmar har lyckligtvis inte l\u00e4ngre \u00f6kat, utan det har stabiliserat sig p\u00e5 41 timmar. De som arbetar i ledningsuppgifter har flest arbetstimmar. Man m\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 komma ih\u00e5g att \u00e4ven ledare beh\u00f6ver vilotid, s\u00e4ger forskningschef Juha Oksanen<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

De svarande ser ut att trivas i sitt arbete: 85 procent av de svarande \u00e4r antingen mycket eller ganska n\u00f6jda med sitt arbete.  <\/p>\n\n\n\n

Distansarbete \u00e4r mycket popul\u00e4rt<\/strong> <\/h2>\n\n\n\n

Ekonomer utf\u00f6r en betydande m\u00e4ngd distansarbete. En tredjedel av de svarande utf\u00f6r endast distansarbete, en tredjedel g\u00e5r till arbetsplatsen en eller tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan och mindre \u00e4n en tredjedel g\u00e5r till arbetsplatsen p\u00e5 3\u20134 dagar i veckan. Endast sex procent av de svarande utf\u00f6r inget distansarbete alls.  <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om man offentligt har diskuterat nackdelar med distansarbete har ekonomer tillgodogjort sig distansarbetet. \u00d6ver h\u00e4lften av de svarande \u00e4r mycket n\u00f6jda med distansarbetet och ocks\u00e5 n\u00e4stan alla andra \u00e4r ganska n\u00f6jda med distansarbetet. Endast fyra procent av de svarande \u00e4r missn\u00f6jda med distansarbetet.     <\/p>\n\n\n\n

Sju av tio ekonomer tycker att arbete och fritid \u00e4r i en bra eller ganska bra balans i deras liv. Balansen \u00e4r inte bra f\u00f6r en tredjedel av ekonomerna.  <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4lbefinnandet i arbetet kan enligt svarandena f\u00f6rb\u00e4ttras genom att f\u00f6rb\u00e4ttra interaktionen p\u00e5 arbetsplatsen, utveckla arbetsmetoder och -verktyg samt f\u00f6rtydliga organisationens m\u00e5l.  <\/p>\n\n\n\n

Fakta om l\u00f6neniv\u00e5unders\u00f6kningen:<\/strong> <\/h2>\n\n\n\n