Yrkesfärdigheten fördjupas genom kompetensutveckling

Utveckling av kompetensen innebär att individens kompetens och yrkeskunskap utvecklas under hela karriären. I ditt eget arbete kan du utveckla kompetensen genom att uppdatera, utvidga eller fördjupa yrkeskompetensen eller genom att helt rikta om den.

Målet med kompetensutveckling är en helhetsbetonad utveckling av arbetsgemenskapen och organisationen. Kompetensutvecklingen är en del av planeringen av organisationens strategiska verksamhet och utvecklingens riktning och mål grundar sig på organisationens strategiska mål.

Hela organisationen, ända upp till högsta ledningen, bör identifiera och erkänna kompetensutvecklingens betydelse och relevans.

Hur utvecklas kompetensen på arbetsplatserna? 

  • Branschspecifika seminarier och konferenser.
  • Examensinriktad eller icke-examensinriktad kort- eller långvarig utbildning.
  • Utbildnings- och utvecklingsprogram för enskilda företag.
  • Coaching, stöd och mentorskap individuellt eller i grupp.
  • Genom att delta i arbetsplatsens forsknings- och utvecklingsprojekt. 
  • Arbetsrotation via yrkesmässiga nätverk.
  • Genom att läsa facklitteratur och -tidningar.

Varför är det viktigt att utveckla kompetensen?

Ett informationsbaserat samhälle, förnyelse av kunskap och arbetsmetoder, byte av arbetsbeskrivning och arbetsuppgifter: orsaker till varför det är viktigt att utveckla kompetensen finns både i samhällsutvecklingen och i förändringen av den egna uppgiftsbeskrivningen. Den internationella och nationella konkurrenssituationen, nya tjänster, produkter och teknologier utmanar den befintliga kunskapen, de befintliga färdigheterna och attityderna.

Det enda sättet att säkerställa ett målinriktat framskridande är att definiera utvecklingstrenden samt arbeta planmässigt och systematiskt. Detsamma gäller kompetensutvecklingen.

Förmännen spelar en viktig roll när det gäller kompetensutveckling

Förmännen är i en viktig ställning när det gäller att utveckla kompetensen på arbetsplatserna. Förmannen spelar en viktig roll beträffande kartläggning av den befintliga kompetensen, identifiering av kompetensbrister och uppställande av utvecklingsmål. De ser också till att arbetstagarna får tillfälle att utvecklas och möjliggör utvecklingen.  

Det räcker inte med att organisationens högsta ledning och förmännen anser att utvecklingen är viktig. Experten måste också själv måste visa intresse och ta ansvar för sin egen utveckling och sina utvecklingsmöjligheter.

Endast få arbetsplatser – närmast storföretag – har en person som ansvarar för personalutvecklingen i organisationen. Därför måste var och en även själv vara ombudsman för den egna utvecklingen.

Det finns ett flertal verktyg för kompetensutveckling:

Kompetensen kan kartläggas och utvecklas på många olika sätt och nödvändiga verktyg är också i stor utsträckning tillgängliga. Frågan är snarare om de befintliga verktygen utnyttjas – och om detta är fallet, i hur stor omfattning och hur effektivt.

Bland annat följande verktyg är tillgängliga:

  • Kompetensundersökningar
  • Utarbetande av en personlig utvecklingsplan till exempel i samband med ett utvecklingssamtal
  • Personal- och utbildningsplaner som samarbetslagen kräver.

Utmaningar med att utveckla kompetensen

På arbetsplatsen är utmaningarna med att utveckla kompetensen ofta brist på planmässighet och det faktum att kompetensutvecklingen inte hör till organisationens strategi och mål.  Kompetensutvecklingen räknas alltför sällan som en tillräckligt nödvändig investering i organisationens och individens framtid och i den framtida konkurrensförmågan. En annan utmaning är också att utforma en för beslutsfattandet tillräcklig koppling till organisationens resultat och personalens arbetsförmåga, arbetsmotivation och trivsel i arbetet.

För arbetstagarna är utmaningarna ofta resursfrågor, framför allt tidsbrist samt brist på planmässighet och kunskap.

Allmänna utmaningar beträffande kompetensutveckling är det brokiga utbudet av utbildnings- och utvecklingstjänster och mängden tjänsteproducenter av olika slag samt den varierande kvaliteten. Andra utmaningar är bristen på handledning för vuxna och även delvis en obalans mellan efterfrågan och tillgång.

Enligt undersökningar uppskattar arbetstagarna utvecklingsmöjligheter i arbetet och chansen att lära sig nytt via det egna arbetet. Till exempel 80 procent av den så kallade Y-generationen vill utveckla sig i karriären genom utbildning.

Möjligheten att utveckla sig är av stor betydelse också för hur man trivs i arbetet, eftersom det bidrar till att arbetet känns intressant. Att utveckla sig och gå framåt upplevs som viktigt och arbetsgivarna måste se till att detta är möjligt.

Klarar man sig i dagens arbetsliv endast genom att utveckla sig? Hur många har en individuell långsiktig plan för utveckling av kompetensen?