Studierna som leder till ekonomie doktorsexamen grundar sig på en inre motivation att forska

Det är ofta inre motivationsfaktorer som leder till att en person inleder doktorsstudier. Den vanligaste orsaken till att inleda forskningsarbete är ett intresse för forskningsarbete. Doktor blir man vanligen på 5–8 år och största delen av respondenterna finansierar sina studier på fler än ett sätt. I huvudsak får en stor del av ekonomie doktorerna arbete även om branschfördelningen för närvarande är rätt snedvriden. Medelbruttolönen bland alla informanter som arbetar var 4 880 euro i april 2013.

Nätverket Aarresaari inledde en riksomfattande doktorsuppföljning våren 2007.
Syftet är att få fram information om hur personer som avlagt doktorsexamen har placerat sig på arbetsmarknaden och hur den tidiga karriären har utvecklats, kvaliteten på karriären, karriärens ändamålsenlighet och hur nöjda personerna är med sin examen.

Karriäruppföljningsenkäten skickas till personer som avlagt doktorsexamen 2–3 år efter examen. Finlands Ekonomer lät göra en rapport om ekonomie doktorernas svar.

Inre motivationsfaktorer sporrar till doktorsstudier

Den största orsaken till att inleda forskningsarbete var att personen har ett intresse för forskningsarbete (24 procent). Utöver detta var yrkesutveckling en viktig faktor för att en person inleder doktorsstudier (19 procent av respondenterna). Den tredje vanligaste motivationsfaktorn var en vilja att forska i ett visst ämne (12 procent av respondenterna). Ingen hade börjat bedriva doktorsstudier i första hand av den orsaken att de tänkte att det blir lättare att få arbete eller att de får bättre lön.

Övriga orsaker till att inleda universitetsstudier var att få ett tidsbegränsat arbete vid universitetet, lättare att kombinera familj och framtid än i företagsvärlden, ett projekt för att hållas energisk efter pensioneringen, som uppmuntran till en make/maka som arbetar vid universitetet, en intellektuell utmaning, vilja att byta arbetsuppgift och att utveckla sig själv.

Doktorsexamen en del av den planerade karriären

Enligt materialet väcks intresset för en postgradual examen av att kompetenskraven för en uppgift kräver denna examen eller att de framtida karriärplanerna förutsätter denna examen.

Mer än hälften av respondenterna meddelade att doktorsexamen varit kompetenskravet för det nuvarande arbetet. Mer än hälften av respondenterna (52 procent) hade fått en bättre position på arbetsplatsen tack vare doktorsexamen. En betydande del av respondenterna fick mer krävande arbetsuppgifter efter examen (69 procent) och även meningsfullare arbetsuppgifter (71 procent).

Doktor blir man vanligen på 5–8 år

Yngre studerande utexamineras fortare eftersom finansiering för det mesta skaffas via en forskarutbildningsplats eller projekt. För äldre studerande drar studierna ut på tiden, då de ofta studerar vid sidan om arbetet som till exempel är forsknings- eller undervisningsuppgifter.

Enligt enkätmaterialet är den typiska längden på doktorsstudierna cirka 5–8 år. Den genomsnittliga längden på doktorsstudier för finländska doktorsexamina är 7–8 år. Var femte respondent (21 procent) som utexaminerades 2010 och 2011 avlade doktorsutbildningen på normtiden fyra år. Yngre studerande klarade vanligen av studierna på kortare tid än äldre studerande.

En stor del finansierar de fortsatta studierna på fler än ett sätt

Nästan hälften (48 procent) fick i något skede av studierna ett personligt stipendium, men detta upplevdes dock inte vara den viktigaste formen av finansiering.  Den vanligaste finansieringsformen var arbete vid ett universitet, dvs. forsknings- och/eller undervisningsuppgifter.

Mer än en tredjedel av respondenterna hade forsknings- och/eller undervisningsuppgifter samtidigt med doktorandstudierna. Eftersom uppgifterna är långvariga och därigenom innebär en tryggare utkomst är denna inkomstkälla viktig.

Det finns arbete för doktorer

För det mesta var sysselsättningsläget bra för doktorerna. År 2013 då enkäten skickades ut arbetade 94 procent av respondenterna. Denna andel steg med fem procentenheter jämfört med situationen sex månader före doktorsexamen. Vid denna tidpunkt var andelen förvärvsarbetande 89 procent.

De flesta arbetade som stipendieforskare, det näst vanligaste sättet att få arbete var att grunda ett eget företag eller arbeta som freelancer och det tredje vanligaste sättet var tidsbegränsat heltidsarbete.

Doktorerna placerar sig dock ganska begränsat på arbetsmarknaden. För hälften av respondenterna var ett universitet den huvudsakliga arbetsgivaren vid tidpunkten för enkäten. De näst vanligaste arbetsgivarna var stora företag eller statliga bolag samt yrkeshögskolor.

Forsknings- och undervisningsuppgifter var de överlägset populäraste uppgifterna för utexaminerade doktorer. Även lednings- och chefsuppgifter tillsammans med rådgivning och utbildning utgjorde de vanligaste arbetsuppgifterna för utexaminerade doktorer.

En bit kvar till lika löner

Medianlönen för alla förvärvsarbetande respondenter var 4 300 euro, vilket är 100 mer än vid tidpunkten för föregående enkät, då medianlönen var 4 200 euro. Medellönen för alla respondenter var 4 870 euro. Några år efter examen var medianlönen 4 400 euro och medellönen 4 880 euro.

Den genomsnittliga bruttolönen för kvinnliga doktorer var 4 685 euro bland respondenterna, medan den genomsnittliga bruttolönen för manliga doktorer var 5 150 euro. På lönenivån inverkar förutom kön även åldern då doktorsexamen avlagts.

För yngre doktorer (under 30 år) är den genomsnittliga bruttolönen 3 760 euro, för doktorer i åldern 30–39 år 4 580 euro och för 40–49-åringar 6 390 euro. Tack vare doktorsexamen har 69 procent av respondenterna fått mer lön.

Doktorerna nöjda med sin examen

Respondenterna var allt som allt ganska nöjda med ekonomie doktorsexamen. De mest nöjda respondenterna fanns inom områden förknippade med att öka kunskapen inom metodologi och forskningsmetoder samt innehållsmässig kunskap som gäller forskningsområdet. I genomsnitt är respondenterna ungefär lika nöjda som de som utexaminerades 2008–2009.

Ungefär tre av fyra förvärvsarbetande respondenter (77 procent) ansåg att universitetsutbildningen motsvarar väl de krav som arbetet ställer. 17 procent av de förvärvsarbetande respondenterna ansåg att arbetets svårighetsgrad är något eller klart lägre än utbildningen. 67 procent av respondenterna utnyttjar inlärda kunskaper eller färdigheter fortlöpande i sitt arbete och 24 procent upplever att de kan utnyttja sina kunskaper och färdigheter i någon mån.

Endast 9 procent av respondenterna upplever att de inlärda kunskaperna och färdigheterna inte kan utnyttjas i särskilt hög grad. Största delen av respondenterna ansåg att arbetet i början av karriären motsvarar innehållet i studierna som ledde till doktorsexamen.

Bakgrundsuppgifter om rapporten

Undersökningen gäller doktorer som utexaminerats 2010 och 2011. Doktorernas sysselsättning granskades vid tre olika tidpunkter: sex månader före utexamineringen, sex månader efter utexamineringen och vid tidpunkten för enkäten våren 2013, 2–3 år efter examen.

Av respondenterna var 42 procent män och 58 procent kvinnor. Ekonomie doktorsexamens andel av alla doktorsexamina som avlagts i Finland är sammanlagt cirka 6 procent under åren 2010 och 2011.

Majoriteten av respondenterna var 30–39-åringar (59 procent) och den näststörsta gruppen utgjorde respondenter över 50 år. Rapporten utarbetades av EM Suvi-Tuuli Helin.

Läs hela rapporten (i Slideshare, på finska)

Ta kontakt

Utredningschef

Juha Oksanen

tfn +358201299248

juha.oksanen@ekonomit.fi