Det råder inte jämställdhet i det finländska arbetslivet

I Finland är det ännu långt kvar till jämställdhet i arbetslivet. Skillnaderna till exempel i löner och vem som tar ut föräldraledighet visar att kvinnornas ställning måste förbättras betydligt. Förbättringar behövs även om jämställdhet mellan kvinnor och män allmänt har erkänts som en viktig grundvärdering i det finländska arbetslivet. 

I handelsbranschen utexamineras lika mycket män och kvinnor och med lika bra betyg, men när de tar steget ut i arbetslivet har likvärdigheten redan försvunnit. Nyutexaminerade ekonomer stöter bland annat på ojämställdhet i fråga om löner (Kvinnliga ekonomer har fortfarande sämre löner).

Attityderna bromsar upp jämställdhetsutvecklingen

Finlands Ekonomer har redan länge arbetat aktivt för att utveckla jämställdheten. Jämställdhetsarbetet är utmanande eftersom attityderna som utgör ett hinder för utvecklingen är djupt rotade. Ett bra exempel på detta är vem som tar ut familjeledighet. I Finland är det fortfarande främst kvinnor som är familjelediga även om papporna har samma chans att vara familjelediga.

På arbetsplatser där sammanjämkningen av arbete och privatliv har underlättats maximalt får attitydförändringen en bra start. Utgående från den respons som medlemmarna har gett är de klart bästa arbetsgivarna sådana företag som understryker vikten av att noggrant följa lagen i alla frågor som rör anställningen och där arbetstagare som till exempel tar ut familjeledighet är hela tiden likställda med andra arbetstagare.

Gott bemötande har redan blivit en konkurrensfördel i konkurrensen om de bästa arbetstagarna på arbetsmarknaden. Normala arbetstider, likvärdigt bemötande av visstidsanställda och fast anställda och att arbetstagaren inte blir "straffad" för att vara förälder är alla attraktiva faktorer för personer som söker arbete.

Kvinnor måste visa mod

Kvinnorna måste framför allt själva i allt högre grad börja handla för att få till stånd förändringar: till exempel i studierna välja huvudämnen som är mindre vanliga bland kvinnor, begära sådan lön som motsvarar den egna kompetensen (Ange ett rimligt löneanspråk) och fördela ansvaret för familjen jämnare (En investering i faderskapet leder till välbefinnande).

Kvinnorna måste vara villiga att lämna den egna komfortzonen och fatta beslut som kanske är i strid med de traditionella valen. Av kvinnor krävs mer mod och risktagning: när du blir erbjuden befordran: acceptera den.

Lönesättningen måste bli ännu genomskinligare mer transparent och lönesättningen som grundar sig på uppgifternas svårighetsgrad måste utvecklas. Finlands Ekonomer uppmuntrar kvinnliga ekonomer också att själva aktivt utveckla sin lön genom att fördomsfritt lyfta fram lönefrågor och kräva lönesamtal. Attitydförändringen måste börja redan under studietiden, eftersom löneskillnaderna för det mesta uppstår i början av karriären.

Nya handlingsmönster öppnar dörren till jämställdhet

Finlands Ekonomer önskar framför allt en ärlig och öppen jämställdhetsdebatt. Den finländska arbetsmarknaden är fortfarande mycket tydligt uppdelad i kvinnliga och manliga branscher. Det är sällsynt att kvinnor sitter i styrelser och har uppgifter på ledningsnivå. 

I attitydförändringsarbetet måste hela arbetslivet engageras: kvinnor och män, förmän och ledningen. Finlands Ekonomer uppmanar företagen att ta i bruk en rekryteringsmodell där sökandenas kön och ålder inte avslöjas i det första skedet av arbetssökningen, utan endast deras lämplighet för den lediga platsen.

Ett stort antal undersökningar visar att kvinnornas andel i större och viktigare organisationers allra högsta ledning utgör endast några procent. Båda könen borde ha lika rättigheter att gå framåt i karriären. I Finlands Ekonomernas och Akavas jämställdhetsmål linjeras därför: Om båda könens andel i börsbolagens styrelse inte ökar till 40 procent före år 2018 tryggas en likvärdig chans för båda könen med en tidsbunden kvotlag. I Finland borde man dessutom sträva efter en bredare styrelsebas i börsbolagen.

Förutom ojämställdheten i fråga om löner  arbetar Finlands Ekonomer för att utveckla jämställdhetsplaner och relaterade lönekartläggningar och säkerställa att de kan utnyttjas bättre. För närvarande låter cirka var tredje arbetsgivare bli att utarbeta den jämställdhetsplan som lagen kräver. Dessutom borde bestämmelserna om lönekartläggningar preciseras mer än nu för att främja jämställda löner.