Samlad rapport om studiehandledning, internationalism, karriär och lön: ekonomerna är försiktigt nöjda med sin karriär

Ekonomie doktorerna och de nyutexaminerade ekonomie magistrarna är på det hela taget nöjda med sin utbildning och försiktigt nöjda med sin karriär. I responsen framhävs de nyutexaminerade ekonomernas varierande karriärer och tydligt även skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ekonomers sysselsättningsläge, anställningskvalitet och lön.

Tillfredsställelse med studiehandledning och internationalism

Personerna som avlagt magisterexamen var för det mesta nöjda med handledningen och stöd- och rådgivningstjänsterna, särskilt de tjänster som biblioteken tillhandahåller (4,0/5). I högre grad reserverat nöjda var de med handledningen i anslutning till avhandlingen (3,6/5) och minst nöjda eller mest missnöjda med det tutorskap som de fått av lärarna (2,9/5).

Beträffande handledningen under de fortsatta studierna och handledningen i anslutning till doktorsavhandlingsarbetet var respondenterna något nöjdare med den egentliga handledningen i anslutning till doktorsavhandlingen och något mer reserverade gentemot den övriga handledningen som gällde de fortsatta studierna. Handledarnas vetenskapliga kompetens ansågs vara god (3,9/5), men beträffande handledningens volym var respondenterna mer kritiska (3,4/5).  Beträffande alla teman var männen något nöjdare med handledningen än kvinnorna. 

De nyutexaminerade var nöjda eller mycket nöjda med hur utbildningen hade stött internationalism, dvs. deltagande i studentutbyte (4,1/5) och handlingsförmågan i internationella forum (4,0/5). Respondenterna var också nöjda eller ganska nöjda med nivån på undervisningen i språk och kommunikationsfärdigheter och ansåg att de kommunikationsfärdigheter som utbildningen ger är viktiga för arbetet.

Ett undantag utgjorde svenska språket, då färdigheter att kommunicera på svenska närmast uppskattades av personer som utexaminerats från svenskspråkiga enheter.

De nyutexaminerade får arbete

Ungefär två tredjedelar av de nyutexaminerade hade fast anställning och arbetade heltid eller visstidsanställning och arbetade heltid eller var företagare. 15 procent av respondenterna uppgav sig söka arbete.

Männen hade något oftare än kvinnorna fast anställning och heltidsarbete (51 procent vs. 44 procent), kvinnorna åter oftare visstidsanställning och heltidsarbete (20 procent vs. 13 procent).

Femårsuppföljningarna visar att andelen arbetssökande blir mycket liten på fem år. Utgående från svaren från femårsuppföljningen hade 77 procent fast anställning och arbetade heltid, medan sammanlagt 86 procent av respondenterna hade fast anställning, visstidsanställning och arbetade heltid eller som företagare. Andelen arbetslösa var cirka 1 procent.

Männen hade klart oftare än kvinnorna fast heltidsarbete (87 procent vs. 69 procent). Av kvinnorna var en andel som motsvarar differensen familjeledig, men i enkäten ombads respondenterna inte redogöra för vilken slags arbetsplats som väntade dem. Därför vet vi inte med säkerhet om skillnaden mellan männens och kvinnornas arbetssituation beror på familjeledigheten.

Utgående från enkäten till de nyutexaminerade verkar det vara betydligt mer sannolikt att kvinnor får deltidsarbete och/eller visstidsarbete än män. Av uppdelningen enligt huvudämne framgick det också att i vissa huvudämnesgrupper verkade kvinnorna och männen reagera olika på utmaningarna med att få arbete.

Kvinnorna tog oftare emot sådana arbetsplatser där deras position försvagades av en visstidsanställning eller deltidsanställning. Männen verkade hellre vänta på ett bättre arbete än ta emot en visstidsanställning eller deltidsarbete.

När de nyutexaminerade ombads beskriva vilken slags arbetsuppgifter de har var det vanligaste alternativet expertuppgifter (44 procent). Det näst vanligaste alternativet var tjänstemannauppgifter (28 procent) och det tredje vanligaste olika lednings- och chefsuppgifter (16 procent).

Då uppgifterna jämfördes enligt kön framgick det att männens och kvinnornas karriärer skiljde sig från varandra i de flesta branscher. I gruppen med ledning som huvudämne hade männen oftare än kvinnor expertuppgifter (46 procent vs.  38 procent). Kvinnorna hade åter oftare tjänstemannauppgifter (33 procent vs. 20 procent).

Situationen varierade mellan huvudämnesgrupperna: könet verkade styra placeringen i arbetslivet särskilt bland personer med ledning, internationell affärsverksamhet och marknadsföring som huvudämne, men inte i lika hög grad bland personer som haft redovisning och finansiering som huvudämne.

Arbetssituationen för personer som avlagt doktorsexamen skiljde sig klart från dem som valt en annan karriär: endast knappa hälften av respondenterna hade fast anställning och heltidsarbete och särskilt kvinnornas arbetssituation verkade osäker. Kvinnorna avfattade sin doktorsavhandling något snabbare än männen, men männen har oftare fast anställning eller visstidsanställning och heltidsarbete.

Orsaken till att männens situation är något bättre tycks vara att de något oftare än kvinnor anställs av företag, medan kvinnorna oftare arbetade vid universitet där visstidsanställningar är vanliga.

De nyutexaminerades löner stiger rejält under de första åren

De nyutexaminerades medelinkomster var 3 178 euro per månad enligt penningvärdet 2013. Kvinnornas medelinkomster var 13 procent lägre än männens medelinkomster. Dessutom var lönespridningen bland män mycket större än bland kvinnor.

Utgående från resultaten från femårsuppföljningen ökade både inkomsterna och inkomstskillnaderna bland respondenterna under femårsperioden. Lönerna för personer som avlagt magisterexamen steg med cirka 50 procent på fem år. 

Männens inkomster steg kraftigare än kvinnornas, dvs. skillnaden mellan männens och kvinnornas löner ökade.

I jämförelse mellan huvudämnen fördelade sig de genomsnittliga inkomsterna i tre grupper: i spetsen fanns personer med finansiering som huvudämne. Deras inkomster var en tredjedel så stora som de följande på listan. Till gruppen med de lägsta inkomsterna hörde personer som haft juridiska ämnen, nationalekonomi och marknadsföring som huvudämne.

Skillnaderna mellan männens och kvinnornas inkomster varierade mellan olika huvudämnesgrupper.  För nyutexaminerade var det typiskt att kvinnorna var överrepresenterade i de lägsta löneklasserna och männen i de högsta. Detta är särskilt tydligt i grupperna med ledning som huvudämne.

Beträffande män som studerat internationell affärsverksamhet var situationen mer komplicerad, då de återfanns något polariserat både i de högsta och de lägsta inkomstklasserna. I gruppen med redovisning som huvudämne fanns både män och kvinnor i de mellersta inkomstklasserna, men det var som om männen varit en klass högre.

I gruppen med marknadsföring som huvudämne var kvinnorna kraftigt underrepresenterade i de högre inkomstklasserna och överrepresenterade i de lägre. I gruppen med finansiering som huvudämne var både männen och kvinnorna (jämfört med andra huvudämnesgrupper) överrepresenterade i de högsta inkomstklasserna, men männen verkade dessutom vara något högre än kvinnorna. Uppgifterna i femårsuppföljningen följde samma trend som bland de nyutexaminerade, men inkomstskillnaderna växte mellan decilerna.  Männens andel i de högre inkomstdecilerna stärktes dessutom.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor:

1. Männen får med större sannolikhet uppgifter med hög lön. Få män får maximilön, men sannolikheten är större än för kvinnor. Män som får maximilön finns i varje huvudämnesgrupp, men mest bland dem som haft finansiering och företagande som huvudämne.

2. Sannolikheten för uppgifter med i genomsnitt lägre lön är större för kvinnor än för män. Till denna grupp hör personer som haft marknadsföring och internationell affärsverksamhet som huvudämne. Det finns också lågavlönade män, men de är förhållandevis färre.

3. I vissa branscher är sannolikheten liten för att män och kvinnor får lågavlönat arbete, men männens lön är systematiskt något högre. Till denna grupp hör personer med redovisning och finansiering som huvudämne.

Ekonomerna är försiktigt nöjda med sin karriär

Cirka 15 procent av de nyutexaminerade uppgav sig söka arbete. Utgående från femårsuppföljningen sjönk andelen arbetslösa på fem år till ungefär en procent. Personer med en examen i ekonomiska vetenskaper får alltså arbete relativt lätt. Situationen är dock inte problemfri, eftersom en del av de utexaminerade har arbete som inte motsvarar utbildningen eller inte är nöjda med sin arbetssituation. Då personer som arbetat fem år ombads bedöma hur nöjda de är med sin karriär var vitsordens medelvärde 3,7 på en skala från ett till fem. Respondenterna var med andra ord försiktigt nöjda.

Männen var något, men statistiskt sett i betydande omfattning, nöjdare än kvinnorna (3,9 vs. 3,6). Beträffande personer som avlagt doktorsexamen var vitsorden på ungefär samma nivå, svarens medeltal var 3,8. Skillnaden mellan män och kvinnor var mindre (4,0 vs. 3,7). Detta har närmast en vägledande betydelse.

Bakgrund till rapporten

I undersökningen klarlades vad personer som avlagt magisterexamen och doktorsexamen ansåg om handledningen som ingick i utbildningen och om annat stöd de fått, om graden av internationalism, om undervisningen i språk och kommunikationsfärdigheter samt om respondenternas karriär och lön efter examen.

Centrala källor var den respons som samlats in bland nyutexaminerade åren 2009–2013, respons som samlats in fem år efter examen åren 2005 och 2007 samt respons som samlats in bland doktorer 2008 och 2009 cirka 2–3 år efter examen.

När svaren av nyutexaminerade, personer som arbetat fem år och personer som avlagt doktorsexamen jämförs är det bra att komma ihåg att det inte är fråga om en långtidsuppföljning av samma grupp utan om tvärsnittsdata som samlats in bland dessa grupper ungefär under samma år. Den samlade undersökningen gjorde Timo Ala-Vähälä på uppdrag av Finlands Ekonomer.

Läs hela rapporten (i Slideshare, på finska)

Ta kontakt

Utredningschef

Juha Oksanen

tfn +358201299248

juha.oksanen@ekonomit.fi