En genial kombination av teori och praktik gav Vasa undervisningspriset

Avgörande faktorer som ledde till att Vasa universitet fick undervisningspriset 2014 var att bidraget kan utnyttjas i arbetslivet och utgör en fungerande helhet som består av både teori och praktik.  Det är också positivt att kurshelheten utvecklas tillsammans med studerandena och även kan utnyttjas vid andra universitet.


Kurshelheten kombinerar teori och praktik på ett intressant sätt och studerandenas motivation ökas av att kurserna bildar ett kontinuum. Så motiverade juryn som valde vinnaren av årets undervisningspris sitt val.

Undervisningspriset 2014 gick till en kurshelhet på 15 studiepoäng som består av en introduktionskurs i statistik, en kurs i statistisk databehandling och marknadsföringsanalyser. Kursen är avsedd för studerande med marknadsföring som huvudämne vid Vasa universitet. Undervisningspriset togs emot av kursens lärare vid ekonomiska fakulteten universitetslektor Minna-Maarit Jaskari och forskardoktor Katarina Hellen samt timläraren på heltid Christina Gustafsson vid tekniska fakultetens enhet för matematisk vetenskap.

Motiveringen till varför ämnesföreningen Warrantti ry hade valt kurshelheten som tävlingsbidrag var att den kombinerar teori och praktik på ett kreativt sätt. På kurserna lär sig studerandena teori, praktik och tillämpning. Pauliina Rintala, som ansvarar för Warranttis utbildningsärenden, utarbetade förslaget och hon berättar att kursen har fått rikligt med positiv feedback av ekonomistuderandena.

"Kursernas utgångspunkt är att förena kunskap till en helhet och till kompetens samt säkerställa att kunskapen inte blir lösryckta delar utan att studerandena tillämpar kunskapen i praktiken och utnyttjar denna kunskap senare i arbetslivet. Till marknadsföringsekonomens grundläggande kompetens hör att förstå statistiska analyser, eftersom dessa analyser kan hjälpa ekonomen att fatta bättre beslut", lydde motiveringen i Warranttis förslag.

Det som är särskilt bra i kurshelheten är enligt Minna-Maarit Jaskari att teoretiska och praktiska färdigheter balanseras mot varandra.

"Studeranden måste både stärka det abstrakta och teoretiska kunnandet och sträva efter att tillämpa kunskapen. Via försök och erfarenhet fördjupas kunskapen och övergår i insikter", säger Jaskari.

"Det är särskilt bra att undervisningen i statistik och tillämpningen på marknadsföringsundersökning har gjorts till en förnuftig helhet som innehåller både teori och praktik", säger Christina Gustafsson då hon bedömer kurshelheten.

Vad är bra undervisning?

Bra undervisning omfattar både teori och praktik, säger Gustafsson.

"Bra undervisning ges av en lärare som är expert på sitt område. Undervisningen borde vara interaktiv.

Läraren måste vara intresserad av sin bransch och visa entusiasm för den. Läraren ska också vara medveten om vad som händer i den egna branschen och även i den övriga världen. Undervisningen ska vara konsekvent, logisk och lättförståelig."

Pauliina Rintala anser att bra undervisning är kunskap som studeranden kan dra nytta av i arbetslivet.

På svaret vad bra undervisning är finns det säkerligen lika många bra svar som det finns lärare, säger Jaskari och Hellen. I kurshelheten som vann undervisningspriset delar också tre lärare på undervisningsansvaret.

Modern undervisning strävar enligt Jaskari efter att aktivera studeranden till en person som självständigt tillägnar sig kunskap, medan lärarens uppgift är att hjälpa studeranden att nå insikter och att ställa honom eller henne inför motstridiga situationer. I dessa situationer sker inlärning.

Hellen betonar att bra undervisning grundar sig på en välplanerad kurshelhet där studerandens framgång stöds med tillräcklig handledning. Övningsarbetena är noggrant uttänkta.

Teori är ett praktiskt verktyg

Teori har enligt Hellen och Jaskari ett obefogat dåligt rykte även om en bra teori är ett ypperligt verktyg för att förstå och analysera olika fenomen. Därför anser de att universiteten borde ge undervisning i det som är deras styrka – att förstå teorier.

Enligt dem fästs det för stor vikt vid personliga åsikter, oberoende av om de är bättre eller sämre motiverade. Denna trend kan skönjas även i universitetsvärlden där studerandenas argument ofta bygger på deras egna erfarenheter eller åsikter.

"Åsikter och egen erfarenhet är naturligtvis viktiga, men att fokusera på sig själv leder ofta till ett relativt ytligt resonemang som dessutom kan vara mycket felaktigt. Det är mycket bättre att låta den egna argumenteringen bygga på empiriska bevis och inte på vad man själv anser. "

Hellen och Jaskari anser att den aktuella diskussionen om en arbetslivsinriktad undervisning är viktig, eftersom den ger studerandenas studier en realistisk aspekt. Det är viktigt att förstå att inlärning på universitetsnivå inte bara grundar sig på några iakttagelser och egen erfarenhet.

Universitetsundervisningen borde enligt dem framöver byggas upp kritiskt och utgöra en balansgång mellan kunskap och färdighet. Studerandena borde alltså uppmanas att bygga upp sitt tänkande och sina argument utgående från empiriska bevis och tidigare kunskap.

"I undervisningen i ekonomi, särskilt marknadsföring, förenas kreativt tänkande med affärsekonomiskt tänkande. Att tänka på ett nytt sätt, att förstå kunderna på ett djupare plan och att utveckla marknadsförings- och affärsverksamhetskoncepten på ett helhetsbetonat sätt är delområden som med fördel bör utvecklas på alla nivåer i den ekonomiska undervisningen", säger Jaskari.

**
Bild 1: Vinnarna av undervisningspriset: Christina Gustafsson (till vänster), Katarina Hellen och Minna-Maarit Jaskari från Vasa universitet.
Bild 2: Pauliina Rintala ansvarar för utbildningsärenden i ämnesföreningen Warrantti som föreslog det vinnande bidraget.