I dagens urvalssystem lyfts framtidens ekonomer fram ur ett brett kunskapsfält

Antagningen av studerande till ekonomutbildningen baserar sig på tidigare framgång i studierna och det områdesspecifika urvalsprovet. Det här framgår ur Finlands Ekonomernas rapport Antagningen av studerande, studiernas framskridande och hur man förbundit sig till studierna.

Antalet sökande är betydligt större än antalet antagna så därför väljer universiteten dem med största studieframgången. Viktigast vid antagningen är speciellt mångsidigheten d.v.s. val av envägsmodellen fungerar inte. 

Till handelsvetenskapliga studier väljs i medeltal en knapp tredjedel av sökandena. Som jämförelse kan nämnas att nästan hälften av sökandena till teknisk utbildning blir antagna. Det stora antalet sökanden möjliggör valet av studerande med utmärkt prestationsnivå, men urvalskriterierna borde vara entydiga, rättvisa och motiverade.

Ett av de viktigaste kraven man kan ställa vid antagningen är att studerandena skall bli färdiga med sina studier inom stipulerad tid. Då väljs de som bäst lämpar sig och är mest motiverade att studera inom området. 

Läsmotivation skapar skillnader

Då man jämför de enskilda delområdena i urvalsprovet i den gemensamma antagningen till studier i handelsvetenskap har man lagt märke till att läsämnen delar på framskridandet i studierna mer än matematiska ämnen. Samma positiva trend ser man i framskridandet bland dem som avlagt realprovet som extra ämne i studentskrivningarna. Även om studierna ofta kräver matematiskt kunnande krävs det även för effektivt framskridande i studierna bra läsmotivation och färdigheter att tillgodogöra sig, förstå och tillämpa helheter som relaterar till  studielitteraturen. 

Skillnaden mellan läsmotivation och begåvning syns framför allt bland de extremt begåvade i matematik; bland den 20 procentiga eliten inom de matematiska delarna finns det mer så kallde nollpresterare än i andra grupper.

Flervägsmodellen är bäst

Urvalsprovet i handelsvetenskap är en berättigad del i uttagningen av sökanden. Man har endast kunnat se en liten korrelation mellan studentexamen och urvalsprovet, d.v.s. en dålig tidigare studieframgång påverkar inte din framgång eller ditt misslyckande i urvalsprovet.

Framgången i prov- och examenspoängen syns i studieframgången som lika viktiga. Det nuvarande urvalssystemet väljer ut gruppernas elit vilket resulterar i att framtidens ekonomer har en mångsidig kunskapsbas.  

Förändring av prioriteringarna kan leda till en sämre studerandebas. En försiktig utökning av andelen nyutexaminerade gymnasister och återförandet av den lilla grupp som antas på basen av betyget kunde vara en önskvärd förändring.

Deltagandet i arbetslivet inverkar

Svårigheterna att framskrida i sina studier märks tydligast i de grupper där man inte studerar heltid. I åldersklassen 25-39 och bland dem som redan har en högskole- eller universitetsexamen är studieframgången svag. De här grupperna är antagligen i arbetslivet samt deltar i övriga aktiviteter ( intensivt familjeliv) och kan därför inte satsa på studierna till fullo.

Det är även möjligt att de här specifika grupperna deltar i magisterurvalet bara p.g.a. behövlig kompletterande utbildning i vissa kurser. Man borde utöka alternativen till dem som söker efter kompletterande utbildning så att de inte upptar övriga sökandes studieplatser för att avlägga sin examen.

Bundenheten till studieplatsen kunde utökas

Det är vanligt då man söker in på nytt till de universitet som ingår i den gemensamma antagningen i handelsvetenskap, att man väljer universitet med lägre prioritet. 

Det är inte lika vanligt att man söker internt på nytt till de universitet som inte ingår i den gemensamma antagningen. Universiteten som ingår i den gemensamma antagningen borde överväga hur man på ett bättre sätt kunde binda dem som valts till universitet med lägre prioritet.    

Raportens bakgrund

I rapporten som Timo Huttunen gjort för Finlands Ekonomer undersöker man på grund- och magisternivå framskridandet i studierna bland dem som valts till studier i handelsvetenskap och bundenheten till studieplatsen under åren 2005-2007.  Materialet består av information om studieprestationerna och urvalskriterierna bland dem som valts under läsåren 2005-2009.