Kollektivavtal

Kollektivavtalet är ett avtal mellan arbetstagarorganisationen och arbetsgivarorganisationen om branschbundna arbetsvillkor som till exempel löneförhöjningar, arbetstider, semester, semesterpenning, förtroendemannafrågor, information och andra förmåner som följs i tillämpningsområdet för avtalet. Avtalen är ofta branschbundna och bundna till löntagarens ställning.


Varför är kollektivavtal viktiga?

I ett kollektivavtal avtalas många viktiga arbetsvillkor som tvärtemot vad många tror inte grundar sig på lagen.

På kollektivavtal grundar sig till exempel:

  • Löneförhöjningar. Arbetsgivaren kan höja eller låta bli att höja löner helt efter eget övervägande. Det finns ingen lag om generella förhöjningar.
  • Lön för sjukdomstid. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för sjukdomstid längre än 1+9 vardagar som föreskrivs i arbetsavtalslagen.
  • Lösning av tvister på arbetsplatsen. Utan ett kollektivavtal finns det ingen lagstadgad mekanism på lokal nivå för lösning av tvister på arbetsplatsen, med undantag av bestämmelserna i samarbetslagen.
  • Semesterpenning och semesterpremie. Lagen kräver inte att arbetsgivaren betalar semesterpenning eller semesterpremie.
  • Avlönad familjeledighet. Eventuell lön som betalas under all familjeledighet grundar sig på kollektivavtal.
  • Personalrepresentant. I kollektivavtalen specificeras personalrepresentantens rättigheter noggrant och ofta är det möjligt att välja fler än en representant.
  • Lösning av tvister i domstol. Tvister som rör kollektivavtal avgörs i arbetsdomstolen. Ur arbetstagarens synvinkel är detta ett mycket enklare, snabbare och förmånligare sätt att lösa tvister än i tingsrätten.

Avtal i privata och offentliga sektorn

I privata sektorn representeras arbetsgivarna för det mesta av något av Finlands Näringsliv EK:s branschförbund och arbetstagarna av Akavas förhandlingsorganisation i privata sektorn, De Högre Tjänstemännen YTN rf. Avtal i privata sektorn ingås för ekonomerna av De Högre Tjänstemännen YTN rf.

I offentliga sektorn ingås tjänstekollektivavtal och kollektivavtal. Avtalsparter är då Förhandlingsorganisationen för utbildade inom den offentliga sektorn JUKO och Kommunala arbetsmarknadsverket,  Kyrkans arbetsmarknadsverk och Statens arbetsmarknadsverk. I offentliga sektorn ingås avtal som gäller ekonomer av Förhandlingsorganisationen för utbildade inom den offentliga sektorn JUKO r.f.

Kollektivavtal som berör ekonomer

På Finlands Ekonomers medlemmar som arbetar i privata sektorn tillämpas i huvudsak kollektivavtal som De högre tjänstemännen YTN r.f. har ingått. Typiska branscher med ett stort antal ekonomer och ett kollektivavtal som

YTN har ingått är till exempel:

  • finansbranschen
  • teknologiindustrin och
  • datateknikens servicebransch.

Mer information om kollektivavtalsbranscherna.

Avtalslösa branscher

Ett stort antal ekonomer arbetar också i s.k. avtalslösa branscher. Dessa branscher har än så länge inget kollektivavtal som ingåtts av YTN. Avtalslösa branscher är till exempel:

  • handelsbranschen
  • revisions- och konsultationsbranschen
  • livsmedelsbranschen och
  • försäkringsbranschen.

Mer information om avtalslösa branscher.

Arbetsmarknadsenheten ger mer information

Begär mer information om kollektivavtal och avtalslösa branscher av vår arbetsmarknadsenhet.