I karriäruppföljningsrapporten Fem år i arbetslivet presenteras personer som avlagt ekonomie magisterexamen och deras tillfredsställelse med examen, arbetsmarknadssituationen, lönenivån samt den upplevda betydelsen av universitetsexamen och de kunskaper och färdigheter som förvärvats i samband med den med tanke på det nuvarande arbetet.
Du kan också utforska enkätens resultat i ett interaktivt verktyg, där du själv kan välja variabler och se resultaten utifrån dina val!
Denna forskningsrapport behandlar de senaste resultaten av enkäten ”Fem år i arbetslivet” om situationen hösten 2024. Enkäten genomfördes av Nätverket för universitetens arbetslivs- och karriärtjänster Aarresaari. Enkätens målgrupp är personer som avlagt en ekonomie magisterexamen år 2019. Rapporten innehåller också resultaten från två olika enkäter (åren 2023 och 2024) i diagramform. I rapporten presenteras personer som avlagt ekonomie magisterexamen och deras tillfredsställelse med examen, arbetsmarknadssituationen, lönenivån samt den upplevda betydelsen av universitetsexamen och de kunskaper och färdigheter som förvärvats i samband med den med tanke på det nuvarande arbetet.
Rapporten framskrider så att det första kapitlet presenterar bakgrundsvariabler som gäller respondenterna, såsom könsfördelning och svarsfrekvens. I det andra kapitlet presenteras respondenternas allmänna tillfredsställelse med den avlagda examen. I det tredje och fjärde kapitlet behandlas respondenternas arbetskarriär som helhet och arbetssituationen vid tidpunkten för enkäten. I det femte kapitlet behandlas respondenternas sysselsättningskvalitet, det vill säga hur väl respondenterna upplever att arbetets kravnivå motsvarar deras utbildning och hur nöjda de är med den. I det sjätte kapitlet analyseras hur väl respondenterna anser att universitetsutbildningen har utvecklat olika kompetensområden och å andra sidan hur viktiga de upplever dem för sitt nuvarande arbete.
År 2024 svarade 944 av 2 555 utexaminerade personer på enkäten. Av respondenterna var andelen kvinnor (51 %) något högre än andelen män. Cirka 70 % av respondenterna var 25–30 år när de tog examen och därmed 30–35 år när de svarade på enkäten.
Nedan presenteras enkätens svarsfrekvenser per universitet under de två föregående åren. Antalet personer som avlagt ekonomie magisterexamen åren 2019 och 2018 har hämtats från Statistikcentralens databas för beräkning av svarsfrekvensen. Svarsfrekvensen är högst (56 %) bland personer som utexaminerats från Jyväskylä universitet. Svarsfrekvensen är däremot lägst bland personer som utexaminerats från Vasa universitet, varav endast tretton procent svarade på enkäten.
Fördelningen av svarsfrekvenserna per universitet följer grovt föregående års fördelning. Svarsfrekvensen bland utexaminerade vid Östra Finlands universitet ökade med fem procentenheter, medan motsvarande andel vid Tammerfors universitet har minskat med fyra procentenheter.
Majoriteten av respondenterna var nöjda med ekonomie magisterexamen med tanke på sin karriär. På samma sätt var majoriteten av respondenterna nöjda med sin arbetskarriär hittills.
Förmågan att berätta om sin egen kompetens och tidigare arbetserfarenhet ansågs vara de viktigaste faktorerna med tanke på sysselsättningen. Tolv procent av respondenterna har upplevt arbetslöshet åtminstone en tid efter examen. Vid tidpunkten för enkäten arbetade 85 procent av respondenterna på heltid och endast två procent av respondenterna var arbetslösa arbetssökande.
Respondenterna sysselsattes mest typiskt inom den privata sektorn (78 %). Majoriteten (55 %) av respondenterna sysselsattes i stora företag (som sysselsätter över 250 personer). Den näst största gruppen (23 %) sysselsattes i små och medelstora företag. Respondenternas medianlön år 2024 var 5 200 €. För män var medianlönen 5 600 € och för kvinnor 5 000 €. Skillnaden förklaras delvis av att valet av huvudämne betonas olika mellan könen. Mest tjänade de som hade studerat finansiering, informationsledning och redovisning och finansiering som huvudämne. De lägsta inkomsterna hade de som studerat marknadsföring, ledning och företagande.
Respondenterna arbetade mest typiskt med finansierings- och ekonomiförvaltningsuppgifter (29 %), näst högsta andelen var planerings-, utvecklings- och förvaltningsuppgifter, som 16 % av respondenterna arbetade med.
Majoriteten av respondenterna upplevde att kravnivån på deras arbetsuppgifter motsvarar universitetsutbildningen väl. Likaså upplevde majoriteten att de kunde utnyttja de kunskaper och färdigheter som de lärt sig vid universitetet som en del av sina nuvarande arbetsuppgifter. Trots detta var en högskoleexamen ett krav för endast hälften av respondenternas nuvarande arbetsuppgifter. På frågan om varför de hade tagit emot en arbetsplats som inte motsvarade utbildningsnivån var det vanligaste svaret (23 %) att de upplevde arbetet som mer intressant. 13 % hade inte fått ett arbete som motsvarade deras utbildning.
Rapportförfattare: Daniel Pessah