Ekonomernas löneundersökning: lönerna ökade med 3,8 procent – bakom löneförhöjningarna ligger en faktor som varje år fått allt större roll 

5 mars 2024

Enligt en ny löneundersökning var ekonomernas medianlön 5 603 euro per månad under 2023. Lönen ökade bland 78 procent av respondenterna.

Så här utvecklades lönerna: 

I Helsingfors ekonomiska region
medianinkomst 6 000 euro/månad          
+4,9 % jämfört med året innan 

I övriga landet
medianinkomst 5 179 euro/månad          
+4,02 % jämfört med året innan 

Inom den privata sektorn
medianinkomst 5 800 euro/månad            
+5,07 % jämfört med året innan 

Inom staten
medianinkomst 5 200 euro/månad            
+2 % jämfört med året innan 

I kommunerna
medianinkomst 5 200 euro/månad          
+4 % jämfört med året innan 

Den generella lönehöjningen ger ”ränta på ränta” 

Fler ekonomer än tidigare hade fått en löneförhöjning. Nu berättade 78 procent av de tillfrågade att deras lön har ökat under det senaste året. I fjol var motsvarande siffra 72 procent.  

Detta fenomen orsakas av kollektivavtalens generella lönehöjningar. Rejält över hälften, 65 procent, hade fått en löneförhöjning tack vare den generella lönehöjningen. I fjol var motsvarande siffra 54 procent och året före det 48 procent.  

”Om 25 000 ekonomer hade individuellt försökt förhandla en löneförhöjning på minst 3,5 procent för sig själv, skulle det ha lyckats? Generella lönehöjningar har år efter år haft en stor inverkan på ekonomernas lön. Med förra årets inflationssiffror skulle köpkraften ha minskat kraftigt utan de generella lönehöjningarna, säger arbetsmarknadsdirektör Riku Salokannel. 

Bakgrundsinformation om undersökningen 

  • 4 364 respondenter 
  • utgör ett tvärsnitt av lönenivån bland medlemmarna i Finlands Ekonomer 
  • i undersökningen efterfrågades heltidsanställdas inkomster i oktober 2023 (inkl. naturaförmåner) 
  • 53 procent av respondenterna var sakkunniga, 18 procent i mellanledning och 22 procent inom ledande befattningar 
  • 77 procent av respondenterna arbetade inom den privata sektorn 
  • 63 procent av respondenterna var kvinnor och 37 procent var män 
  • respondenterna hade i genomsnitt 16,7 års arbetserfarenhet 

Medlem, senaste lönedata har nu uppdaterats till Löneradarn

I Löneradarn kan du se aktuella lönenivåer, till exempel enligt ställning, arbetsuppgift, bransch, arbetsplatsens läge och antal anställda.

Öppna Löneradarn

Senast uppdaterad

Löneundersökning: tillväxt genom linjen – den offentliga sektorn har minskat skillnaden till den privata sektorn

10 februari 2022

Ekonomers medianlön i Helsingfors ekonomiska region är 5 683 euro per månad och 4 800 euro i övriga landet. Löneundersökningen visade också vad som har hänt med antalet veckotimmar i ekonomernas arbete och vad ekonomerna verkligen tycker om distansarbete.

Tutkimme jäsentemme palkkoja vuosittain. Näin palkat kehittyivät marraskuussa 2021 kerätyn aineiston perusteella: 

Helsingin talousalueella:
mediaaniansio 5 683 euroa kuussa
+3,3 % edelliseen vuoteen verrattuna

Muualla maassa:
mediaaniansio 4 800 e/kk
+2,1 % edelliseen vuoteen verrattuna

Yksityisellä sektorilla
mediaaniansio 5 450 e/kk
+2,8 % edelliseen vuoteen verrattuna

Valtiolla
mediaaniansio 4 850 e/kk
+3,8 % edelliseen vuoteen verrattuna

Kunnissa
mediaaniansio 4 878 e/kk
+3,8 % edelliseen vuoteen verrattuna

Lähes 70 prosenttia vastaajista kertoo oman palkkansa nousseen vuoden 2021 aikana. Ehdottomasti merkittävin syy palkankorotukselle oli työehtosopimuksen mukainen yleiskorotus. Sen jälkeen yleisimpiä olivat henkilökohtaiseen suoriutumiseen liittyvä korotus, uusi asema tai tehtävä nykyisessä työpaikassa ja vaihto uuteen työpaikkaan. 

– Yleiskorotus on ekonomeille tärkeä, koska palkat näyttävät kehittyvän laajasti sen kautta. Ja siksi työehtosopimukset ovat tärkeitä, työmarkkinajohtaja Riku Salokannel sanoo. 

Näin pitkiä viikkoja paiskitaan 

Kokoaikatyössä olevat ekonomit tekevät keskimäärin 41 tunnin työviikkoja. Huolestuttavaa on, että kymmenellä prosentilla viikkotyöaika on 46 tuntia tai yli.  

– Tuntimäärä ei onneksi ole enää lisääntynyt vaan vakiintunut 41 tunnin tietämille. Eniten viikkotunteja tekevät johtotehtävissä olevat. Pitäisi kuitenkin muistaa, että myös johtajat tarvitsevat palautumisaikaa, tutkimuspäällikkö Juha Oksanen sanoo. 

Vastaajat näyttävät viihtyvän työssään: 85 prosenttia on joko erittäin tai melko tyytyväisiä työhönsä.  

Etätyön suosio vankkaa 

Kauppatieteilijät tekevät huomattavan paljon etätöitä. Vastaajista kolmannes tekee pelkästään etätöitä, kolmannes käy työpaikalla kerran pari viikossa ja hiukan vajaa kolmannes käy työpaikalla 3–4 päivänä viikossa. Vain 6 prosenttia ei tee ollenkaan etätyötä.  

Vaikka julkisuudessa on puhuttu etätyön haitoista, ekonomit ovat ottaneet etätyön omakseen. Yli puolet vastaajista on erittäin tyytyväisiä etätyön sujumiseen ja lähes kaikki muutkin ovat melko tyytyväisiä. Tyytymättömiä on vain 4 prosenttia.    

Seitsemän kymmenestä ekonomista on sitä mieltä, että työ ja vapaa-aika ovat omassa elämässä hyvin tai melko hyvin tasapainossa. Kolmanneksella tasapaino ei ole kunnossa.  

Työhyvinvointia voisi vastaajien mielestä kohentaa parantamalla vuorovaikutusta työpaikalla, kehittämällä työmenetelmiä ja -välineitä sekä selkeyttämällä organisaation päämääriä.  

Fakta palkkatasotutkimuksesta: 

  • 3120 vastaajaa 
  • antaa poikkileikkauksen Suomen Ekonomien jäsenten palkkatasosta 
  • tutkimuksessa kysyttiin lokakuun 2021 ansioita kokoaikatyössä olevilta (sis. luontoisedut) 
  • vastaajista 50 % asiantuntijoita, 19 % keskijohtoa ja 24 % johtoa 
  • vastaajien keskimääräinen työskentelyaika 40,8 tuntia viikossa 
  • vastaajista 59 % naisia ja 41 % miehiä 
  • vastaajilla työkokemusvuosia keskimäärin 15,6 vuotta 
Lataa tästä tutkimuskooste
Tutustu Ekonomien palkkapalveluihin

  

Lisätiedot: 

Salokannel Riku
Työmarkkinajohtaja
p. +358407249566
Oksanen Juha
Tutkimuspäällikkö
p. +358405566671
LinkedIn -profiili
Senast uppdaterad 9.11.2026

Hur mycket lön borde en sommaranställd få? Läs våra nya lönerekommendationer och vad en ekonomistuderande tjänade förra sommaren

16 december 2020

Vi har igen publicerat våra rekommendationer om lönen till sommaranställda ekonomistuderande. Du hittar också en rekommendation om nyutexaminerade ekonomers ingångslön och om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag.

Trots att situationen beträffande sommararbete var sämre än tidigare förra sommaren var ekonomistuderandenas genomsnittliga månadsinkomster större än i fjol. Samtidigt sjönk dock årsinkomsterna.  

Bland ekonomistuderandena tjänade kvinnor och män lika mycket under året: medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.  

Medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.  

Jämförelsen av månadslönerna för män respektive kvinnor uppvisade en intressant svängning: år 2019 fick de kvinnliga ekonomistuderandena i genomsnitt mer lön för sitt sommararbete än männen. Männens medianlön var då 2 100 euro och kvinnornas 2 149 euro. I år hade männen ett klart försprång.  Männens medianlön var 2 200 euro och kvinnornas 2 100 euro.  

Orsaken till att skillnaden ökade så mycket kan vara att en mycket stor del av kvinnorna som besvarade sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande utförde lägre avlönat kundservice- och försäljningsarbete förra sommaren.  

Dessa faktorer höjde sommarlönen  

De sommaranställda i huvudstadsregionen tjänade i genomsnitt betydligt mer än ekonomistuderande som arbetade i andra delar av landet. I huvudstadsregionen var medianlönen 2 205 euro, i övriga Finland 2 060 euro.  

Antalet insamlade studiepoäng höjde lönenivån. Medianlönen för studerande som hade mindre än 120 studiepoäng var 2 046 euro och för studerande med över 220 studiepoäng 2 359 euro.  

Lönen påverkades också av om studeranden utförde arbete som motsvarade den egna utbildningen. Ekonomistuderande som fått en sommaranställning som mycket bra motsvarade utbildningen hade en medianlön på 2 200 euro. Om sommarjobbet inte alls motsvarade utbildningen var medianlönen 1 950 euro. Skillnaden har ökat betydligt jämfört med i fjol.  

Lönerekommendationer för 2021

Finlands Ekonomers arbetslivskommitté ger varje år rekommendationer om lönen för ekonomistuderandenas sommararbete. Du hittar de senaste rekommendationerna i nedanstående tabell. Lönerekommendationerna grundar sig på uppgifterna från sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande och på prognoserna från Akava Works.  

Rekommendationerna om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag och rekommendationerna om nyutexaminerade ekonomers ingångslön hittar du på vår sida med lönerekommendationer.

Text: Ida Levänen

Senast uppdaterad

Finlands Ekonomers löneundersökning: Ekonomernas löner står och stampar på samma ställe – mer öppenhet behövs beträffande lönegrunderna

13 februari 2020

Allt fler ekonomers lön är oförändrad och de löneförhöjningar som fås är små. Finlands Ekonomer anser att genomskinliga lönesystem skulle främja löneutvecklingen.

Det är nu medvind för ekonomin i många hänseenden och ekonomistuderandena är efterfrågade på arbetsmarknaden. I ekonomernas löneutveckling tycks behovet av experter i branschen dock inte synas.

Finlands Ekonomers färska löneundersökning visar att ekonomernas löner till stor del är oförändrade. Därför har inte köpkraften heller utvecklats på önskat sätt.

Nästan en tredjedel av de tillfrågade meddelade att deras lön var oförändrad 2019. De flesta fick dock högre lön, men löneförhöjningarna var mycket små.

Under året steg ekonomernas medianlön med bara 0,4 procent i genomsnitt. Samtidigt steg lönerna betydligt mer i många andra akademiska branscher: diplomingenjörernas medianlön steg till exempel med 1,8 procent och juristernas med 2,6 procent.

”Lönegrunderna borde bli offentliga”

Ekonomernas löner steg mest av de generella lönehöjningarna som grundar sig på kollektivavtal. En utmaning för löneutvecklingen är dock att ungefär hälften av ekonomerna arbetar i branscher som saknar kollektivavtal för högre tjänstemän. De personliga löneförhandlingarna är därför av särskilt stor betydelse för ekonomerna.

”Eftersom en stor del av ekonomerna förhandlar om sin lön med arbetsgivaren borde löne- och belöningssystemen göras genomskinliga. Om lönegrunderna var offentliga skulle de som förhandlar om sin lön bättre kunna bedöma vad som krävs för att få bättre lön”, konstaterar Jari Elo, direktör för Finlands Ekonomer.

Till exempel i statliga sektorn har uttryckligen lönesystemet bidragit till att ekonomernas löner har utvecklats i positiv riktning.

Medianlönen var något över 5 000 euro

Medianlönen för ekonomerna som deltog i Finlands Ekonomers löneundersökning var 5 020 euro per månad utan resultatpremier. I Helsingfors ekonomiska region var medianlönen 5 400 euro, i övriga Finland 4 620 euro.

Var tredje ekonom vars lön hade ändrats meddelade att löneförhöjningen var förknippad med en personlig prestation, dvs. en meritförhöjning. Andelen ekonomer som fick meritförhöjning steg jämfört med föregående år.

I likhet med tidigare år omfattade resultatlönesystemet något över hälften av de tillfrågade. Deras resultatpremier utgjorde ungefär tio procent av årsinkomsterna.

Undersökningen genomfördes i oktober 2019 och besvarades av 4 100 ekonomer som är medlemmar i Finlands Ekonomer.

Mer information:

Riku Salokannel, arbetsmarknadsdirektör, Finlands Ekonomer, tfn 040 724 9566, riku.salokannel@ekonomit.fi

Juha Oksanen, forskningschef, Finlands Ekonomer, tfn 040 556 6671, juha.oksanen@ekonomit.fi

Senast uppdaterad 17.6.2020