Löneundersökning: tillväxt genom linjen – den offentliga sektorn har minskat skillnaden till den privata sektorn

Ekonomers medianlön i Helsingfors ekonomiska region är 5 683 euro per månad och 4 800 euro i övriga landet. Löneundersökningen visade också vad som har hänt med antalet veckotimmar i ekonomernas arbete och vad ekonomerna verkligen tycker om distansarbete.


Finlands Ekonomer undersöker årligen sina medlemmars löner. Uppgifterna baserar sig på materialet som har samlats in i november 2021. Så här utvecklades lönerna: 

I Helsingfors ekonomiska region:
medianinkomst 5 683 euro per månad
+3,3 % jämfört med föregående år

I övriga landet:
medianinkomst 4 800 euro per månad
+2,1 % jämfört med föregående år

Inom den privata sektorn
medianinkomst 5 450 euro per månad
+2,8 % jämfört med föregående år

Inom staten
medianinkomst 4 850 euro per månad
+3,8 % jämfört med föregående år

I kommunerna
medianinkomst 4 878 euro per månad
+3,8 % jämfört med föregående år

Nästan 70 procent av de svarande berättar att deras löner har ökat under år 2021. Den absolut viktigaste orsaken till löneförhöjningen var en generell lönehöjning enligt kollektivavtalet. Därefter var de vanligaste orsakerna en lönehöjning som grundar sig på den personliga arbetsprestandan, en ny ställning eller uppgift på den nuvarande arbetsplatsen och övergången till en ny arbetsplats. 

– Den generella lönehöjningen är viktig för ekonomer eftersom lönerna ser ut att utvecklas brett via den. Och därför är kollektivavtalen viktiga, säger arbetsmarknadsdirektör Riku Salokannel

Arbetsveckorna är så här långa 

Ekonomer med heltidsarbete arbetar i genomsnitt 41 timmar per vecka. Det är oroande att veckoarbetstiden är 46 timmar eller mer för tio procent av ekonomerna.  

– Antalet arbetstimmar har lyckligtvis inte längre ökat, utan det har stabiliserat sig på 41 timmar. De som arbetar i ledningsuppgifter har flest arbetstimmar. Man måste ändå komma ihåg att även ledare behöver vilotid, säger forskningschef Juha Oksanen

De svarande ser ut att trivas i sitt arbete: 85 procent av de svarande är antingen mycket eller ganska nöjda med sitt arbete.  

Distansarbete är mycket populärt 

Ekonomer utför en betydande mängd distansarbete. En tredjedel av de svarande utför endast distansarbete, en tredjedel går till arbetsplatsen en eller två gånger i veckan och mindre än en tredjedel går till arbetsplatsen på 3–4 dagar i veckan. Endast sex procent av de svarande utför inget distansarbete alls.  

Även om man offentligt har diskuterat nackdelar med distansarbete har ekonomer tillgodogjort sig distansarbetet. Över hälften av de svarande är mycket nöjda med distansarbetet och också nästan alla andra är ganska nöjda med distansarbetet. Endast fyra procent av de svarande är missnöjda med distansarbetet.     

Sju av tio ekonomer tycker att arbete och fritid är i en bra eller ganska bra balans i deras liv. Balansen är inte bra för en tredjedel av ekonomerna.  

Välbefinnandet i arbetet kan enligt svarandena förbättras genom att förbättra interaktionen på arbetsplatsen, utveckla arbetsmetoder och -verktyg samt förtydliga organisationens mål.  

Fakta om lönenivåundersökningen: 

  • 3 120 svarande 
  • Utgör ett tvärsnitt av Finlands Ekonomers medlemmars lönenivå 
  • I undersökningen efterfrågades heltidsanställdas inkomster i oktober 2021 (inkl. naturaförmåner) 
  • 50 procent av de svarande var sakkunniga, 19 procent i mellanledning och 24 procent inom ledande befattningar 
  • De svarande hade en genomsnittlig arbetstid på 40,8 timmar per vecka 
  • 59 procent var kvinnor och 41 procent män 
  • De svarande hade i genomsnitt 15,6 års arbetserfarenhet 

Hur mycket lön borde en sommaranställd få? Läs våra nya lönerekommendationer och vad en ekonomistuderande tjänade förra sommaren

Vi har igen publicerat våra rekommendationer om lönen till sommaranställda ekonomistuderande. Du hittar också en rekommendation om nyutexaminerade ekonomers ingångslön och om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag.


Trots att situationen beträffande sommararbete var sämre än tidigare förra sommaren var ekonomistuderandenas genomsnittliga månadsinkomster större än i fjol. Samtidigt sjönk dock årsinkomsterna.  

Bland ekonomistuderandena tjänade kvinnor och män lika mycket under året: medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.  

Medianen för årsinkomsterna var 10 000 euro för båda könen. År 2019 var motsvarande siffra 11 000 euro.  

Jämförelsen av månadslönerna för män respektive kvinnor uppvisade en intressant svängning: år 2019 fick de kvinnliga ekonomistuderandena i genomsnitt mer lön för sitt sommararbete än männen. Männens medianlön var då 2 100 euro och kvinnornas 2 149 euro. I år hade männen ett klart försprång.  Männens medianlön var 2 200 euro och kvinnornas 2 100 euro.  

Orsaken till att skillnaden ökade så mycket kan vara att en mycket stor del av kvinnorna som besvarade sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande utförde lägre avlönat kundservice- och försäljningsarbete förra sommaren.  

Dessa faktorer höjde sommarlönen  

De sommaranställda i huvudstadsregionen tjänade i genomsnitt betydligt mer än ekonomistuderande som arbetade i andra delar av landet. I huvudstadsregionen var medianlönen 2 205 euro, i övriga Finland 2 060 euro.  

Antalet insamlade studiepoäng höjde lönenivån. Medianlönen för studerande som hade mindre än 120 studiepoäng var 2 046 euro och för studerande med över 220 studiepoäng 2 359 euro.  

Lönen påverkades också av om studeranden utförde arbete som motsvarade den egna utbildningen. Ekonomistuderande som fått en sommaranställning som mycket bra motsvarade utbildningen hade en medianlön på 2 200 euro. Om sommarjobbet inte alls motsvarade utbildningen var medianlönen 1 950 euro. Skillnaden har ökat betydligt jämfört med i fjol.  

Lönerekommendationer för 2021

Finlands Ekonomers arbetslivskommitté ger varje år rekommendationer om lönen för ekonomistuderandenas sommararbete. Du hittar de senaste rekommendationerna i nedanstående tabell. Lönerekommendationerna grundar sig på uppgifterna från sommarjobbsenkäten för ekonomistuderande och på prognoserna från Akava Works.  

Rekommendationerna om lön eller arvode för pro gradu-uppdrag och rekommendationerna om nyutexaminerade ekonomers ingångslön hittar du på vår sida med lönerekommendationer.

Text: Ida Levänen

Coronaviruset: permittering och andra vanliga frågor

Här hittar du svar på många frågor som gäller coronaviruset. Information som gäller studerande finns längst ner. Instruktionerna uppdateras efter hand, när nya frågor eller information uppkommer.


Koronavirus UKK

Jag behöver personlig rådgivning. Vem kan jag kontakta?

  • Frågor som gäller arbetslöshetsskydd i uppsägnings- eller permitteringssituationer: Ta kontakt KOKO-kassan.
  • Om du är företagare ska du läsa SYT-kassans instruktioner. Du kan ringa SYT-kassans telefonrådgivning (09 622 4830) från måndag till torsdag kl. 9–11.
  • Karriärtjänster: Ekonomernas karriärtjänster stöder dig när du har frågor som gäller arbetet och framtiden. Du kan boka en telefontid i vår kalender, så ringer karriärcoachen upp dig. Förtroliga samtal med karriärcoachen hjälper dig att hitta lösningar även för riktningen på din karriär, arbetssökningen och välbefinnandet i arbetet.
  • Juridiska tjänster: Om du har frågor som rör den juridiska sidan av ditt arbets- eller tjänsteförhållande kan du kontakta Finlands Ekonomers rådgivning i anställningsfrågor. Våra jurister betjänar dig per telefon (020 693 205) vardagar kl. 9–12. Du behöver inte boka tid.
  • I frågor som rör permittering kan du också kontakta våra sakkunniga i arbetsmarknadssektorn.

Coronavirus orsakade tillfälliga ändringar i lagar och kollektivavtal, varav många har gått ut. Den nuvarande lagstiftningen beskrivs i svaren nedan. Du hittar information om kollektivavtal på YTNs webbplats. Information om förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och deras tidsfrister finns till exempel här.

Permittering 

När kan arbetsgivaren permittera en arbetstagare?

Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare om arbetsgivaren har en ekonomisk eller produktionsmässig orsak att säga upp arbetsavtalet. Arbetsgivaren kan också permittera en arbetstagare om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete tillfälligt har minskat. Som tillfälligt räknas att arbetet eller förutsättningarna att erbjuda arbete har minskat i 90 dagar. En annan förutsättning är att arbetsgivaren rimligen inte kan ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren eller utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.

Arbetsgivaren får permittera en visstidsanställd arbetstagare som är anställd endast om arbetstagaren arbetar som vikarie för en fast anställd och arbetsgivaren har rätt att permittera den fast anställde om denne skulle arbeta.

Om arbetsgivaren har minst 20 anställda måste samarbetsförhandlingar föras före permitteringen. Mindre arbetsgivare ska lägga fram en förhandsutredning till arbetstagaren. 

Kan jag göra annat arbete under permitteringen?

Permitteringen hindrar dig inte från att ta emot annat arbete under permitteringen. Det andra arbetet får dock inte vara verksamhet som konkurrerar med din arbetsgivare, eftersom förbudet som gäller konkurrerande verksamhet i anslutning till anställningen gäller även under permitteringen. 

Arbetstagaren ska också beakta att den tidigare anställningen har företräde. Om permitteringen är tidsbestämd kan arbetstagaren inte ingå ett annat arbetsavtal som är längre än permitteringen. Om arbetstagaren är permitterad tills vidare och arbetssituationen förändras måste denna arbetstagare underrättas om att arbetet inleds minst 7 dagar på förhand om något annat inte har överenskommits. Om en tills vidare permitterad arbetstagare har tagit emot annat arbete under permitteringen, har arbetstagaren en särskild rätt att säga upp sig från den andra anställningen (även om den är tidsbestämd) med en uppsägningstid på 5 dagar.  

Vad ska jag göra om jag blir permitterad?

Läs KOKO-kassans anvisningar om hur du ska gå till väga om du permitteras till följd av coronasituationen.

Sjukdom och karantän

Vad ska jag göra om jag misstänker att jag är smittad? 
Kontakta hälsovårdscentralen eller företagshälsovården. Gå inte till mottagningen utan att först rådfråga personalen. 

Hur länge betalas lön för sjukdomstid? 

Om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av sjukdom betalas i enlighet med arbetsavtalslagen lön för sjukdomstid för nio vardagar (måndag–lördag) utöver dagen för insjuknandet. Lön betalas för de dagar inom denna tidsperiod som annars skulle ha varit arbetsdagar. I kollektivavtalen har vanligen längre perioder med lön för sjukdomstid avtalats. Arbetsgivaren kan också ha förbundit sig till längre lönebetalningsskyldighet, t.ex. i arbetsavtalet eller på annat sätt.

Vad händer om jag sätts i karantän och inte kan arbeta på distans? 

Om den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet sätter dig i karantän eller isolering ska FPA fatta beslut om dagpenning vid smittsam sjukdom och betala denna ersättning. Beloppet ersätter inkomstförlusten till fullt belopp. Även vårdnadshavaren till ett barn under 16 år har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom om barnet har förordnats att hållas i isolering på grund av coronaviruset. 

Vad händer om ett barn insjuknar i coronaviruset? 

Arbetstagaren har enligt lagen rätt till tillfällig vårdledighet och frånvaro från arbetet om hans eller hennes barn under tio år insjuknar. Den tillfälliga vårdledigheten är högst fyra arbetsdagar och utgör oavlönad frånvaro. Flera kollektivavtal innehåller bestämmelser om avlönad tillfällig vårdledighet. 

Om barnets sjukdom är ihållig kan arbetstagaren också ha rätt att vara borta från arbetet av tvingande familjeskäl enligt arbetsavtalslagen under förutsättning att arbetstagarens omedelbara närvaro är nödvändig bland annat på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med barnets sjukdom. 


Semester

Hur intjänas semester under permittering?

Permittering på heltid:

Arbetstagaren intjänar semester de dagar han eller hon är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av permittering, dock i högst 30 arbetsdagar.

Om arbetsgivaren i en normal situation i enlighet med avtalet arbetar mindre än 14 dagar per kalendermånad, räknas en period på högst 42 kalenderdagar som den period då semester intjänas under permitteringen.

Permittering på deltid (t.ex. kortare arbetsvecka):

Semester intjänas de dagar arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete, dock högst sex månader åt gången. Om permitteringen på deltid pågår utan avbrott efter kvalifikationsårets slut (31.3) börjar man räkna följande sexmånadersperiod från kvalifikationsårets slut.

Hur går det med semestern under permitteringen?

Permitteringen inverkar inte på möjligheten att ta ut semester, utan beträffande semester följs semesterlagen och eventuella bestämmelser i kollektivavtalet på normalt sätt. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern. Semestern måste infalla under semesterperioden, dvs. 2.5–30.9. Vintersemestern måste infalla mellan 1.10 och 30.4. För semestern betalas semesterlön.

Lagen tillåter också att semestern flyttas och sparas. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att flytta semestern till en period som börjar vid ingången av det kalenderår dit semesterperioden hör och som upphör följande år före semesterperiodens början. Det är dessutom tillåtet att komma överens om att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut senast ett år efter semesterperiodens slut.

Arbetsgivaren och arbetstagaren får komma överens om att den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut under följande semesterperiod eller därefter som sparad ledighet. Arbetstagaren har rätt spara den del av sin semester som överstiger 24 dagar om detta inte orsakar produktions- och serviceverksamheten på arbetsplatsen allvarliga olägenheter.

Hur går det med semester som redan bestämts vid permittering?

Om arbetsgivaren redan har meddelat tidpunkten för semestern är meddelandet bindande för arbetsgivaren. En arbetsgivare som ändrar en redan meddelad tidpunkt för semestern är skyldig att ersätta skadan som detta orsakat arbetstagaren. Arbetstagaren är ändå skyldig att följa arbetsgivarens bestämmelser om flyttad semester om semestern ännu inte har börjat.

Enligt tjänstekollektivavtalen i den offentliga sektorn kan arbetsgivaren flytta eller avbryta en semester som tjänstemannen redan har påbörjat om detta är nödvändigt bland annat för att sköta nödvändiga uppgifter som gäller hälsa eller säkerhet.

Kan jag gå miste om min semester om jag insjuknar? 

Om du insjuknar innan semestern börjar flyttas semestern fram på din begäran. Semestern flyttas inte fram automatiskt utan arbetstagaren måste omedelbart efter att han eller hon har insjuknat begära att semestern flyttas fram samt påvisa sin arbetsoförmåga. 

Om du insjuknar under semestern har du på begäran rätt att flytta semesterdagarna beträffande den del som överstiger sex självriskdagar. De sex självriskdagarna får dock inte minska arbetstagarens rätt till en semester på minst fyra veckor. 

Kan min semester dras in på grund av coronaviruset? 

Arbetsgivaren kan flytta semestern (4 veckor) till semesterperioden, dvs. perioden 2.5–30.9. Arbetsgivaren kan också bestämma att vintersemestern ska tas ut under vintersemesterperioden som börjar 1.10. 
Tidpunkten för semestern ska i regel meddelas senast en månad innan semestern inleds. Om detta inte är möjligt ska meddelandet göras minst två veckor innan semestern inleds. 

Meddelandet om tidpunkten för semestern binder arbetsgivaren. Arbetsgivaren har inte rätt att ensidigt dra in eller ändra tidpunkten för en semester som redan meddelats. Parterna kan självfallet komma överens om att ändra tidpunkten. 

Om arbetsgivaren ändå ändrar eller drar in en semester som redan meddelats begår han eller hon ett brott mot semesterlagen och är skyldig att ersätta skadan som arbetstagaren har vållats. Arbetstagaren är dock skyldig att följa arbetsgivarens bestämmelser om flyttad eller indragen semester om semestern ännu inte har börjat. 


Resor och distansarbete

Får arbetsgivaren bestämma att jag ska distansarbeta? 

Distansarbete grundar sig på avtal. Arbetsgivaren kan inte bestämma att en arbetstagare ska distansarbeta om möjligheten till distansarbete inte nämns i arbetsavtalet eller har avtalats på annat sätt. 

Regeringen har linjerat att den offentliga sektorns arbetsgivare beordrar de arbetstagare i distansarbete inom den offentliga sektorn, som har sådana arbetsuppgifter som går att utföras på distans. 

Vad bör jag beakta när jag distansarbetar? 

För att bromsa upp virusets framfart rekommenderade regeringen att alla som har arbetsuppgifter som kan utföras på distans bör distansarbeta. Distansarbete ska alltid överenskommas med arbetsgivaren. Det viktigaste är att se till att du har de anordningar du behöver för distansarbete och att arbetsmiljön är säker. Arbetarskyddscentralen har utarbetat en bra minneslista beträffande detta. Hela listan hittar du här. 


Andra frågor

Klarar KOKO-kassan av att behandla alla ansökningar?

Kassan för högt utbildade KOKO har på många sätt förberett sig på en klart större mängd ansökningar. För närvarande kan ansökningarna behandlas på ett tillfredsställande sätt, men coronasituationen kommer att återspeglas i en mycket kraftig ökning av antalet ansökningar inom ett par veckor. KOKO-kassan gör allt för att handläggningstiderna inte ska bli alltför långa.

Hur påverkar coronaviruset skötseln av bankärenden (Danske Banks kunder)?

På Danske Banks webbplats hittar du ett informationspaket som ger svar på frågor samt information om det stöd som banken ger och möjligheterna till flexibilitet i den specialsituation som coronaviruset orsakar. 

Du kommer väl också ihåg att du som medlem i Finlands Ekonomer alltid kan använda amorteringsfria perioder som beviljats för bostadslån på det sätt som du själv vill, precis när din ekonomi behöver flexibilitet. Du kan ansöka om amorteringsfria perioder på 4–12 månader utan expeditionsavgift. Mer information finns på webbplatsen som uppdateras aktivt.

Kan arbetsgivaren anvisa nya arbetsuppgifter om till exempel en del av personalen insjuknar? 

Inom ramen för arbetsledningsrätten kan arbetsgivaren bestämma att arbetstagaren måste utföra uppgifter som avviker från de normala. Innehållet i de avvikande uppgifterna varierar emellertid från fall till fall och beror bland annat på innehållet i arbetsavtalet, hur etablerade uppgifterna är, hur mycket uppgifterna avviker från de normala och hur stor ändringen är i förhållande till arbetsmängden. 

Ändringens varaktighet inverkar också. I en virussituation kan ändringstiden förmodas vara relativt kort, vilket kan utvidga arbetsledningsrätten. 
Det är ändå viktigt att se till att arbetsmängden inte är orimlig och att uppgifternas svårighetsgrad överensstämmer med kompetensen och arbetsavtalet. I vissa fall kan det vara befogat att diskutera om tilläggsuppgifterna eller ansvaret kan beaktas i lönen. Alla arbetstagare ska även i en sådan situation bemötas jämlikt. 
 

Till ekonomistuderandena 

Du får aktuell information om situationen från din egen läroanstalt. Det är viktigt att följa instruktionerna för att förhindra att sjukdomen sprids. 

Du hittar fler frågor och svar som gäller studierna på undervisnings- och kulturministeriets webbplats

Det är också klokt att läsa SHVS instruktioner för hur man kan förebygga coronaviruset och vad man ska göra om man blir smittad. 

Finlands Ekonomers löneundersökning: Ekonomernas löner står och stampar på samma ställe – mer öppenhet behövs beträffande lönegrunderna

Allt fler ekonomers lön är oförändrad och de löneförhöjningar som fås är små. Finlands Ekonomer anser att genomskinliga lönesystem skulle främja löneutvecklingen.


Det är nu medvind för ekonomin i många hänseenden och ekonomistuderandena är efterfrågade på arbetsmarknaden. I ekonomernas löneutveckling tycks behovet av experter i branschen dock inte synas.

Finlands Ekonomers färska löneundersökning visar att ekonomernas löner till stor del är oförändrade. Därför har inte köpkraften heller utvecklats på önskat sätt.

Nästan en tredjedel av de tillfrågade meddelade att deras lön var oförändrad 2019. De flesta fick dock högre lön, men löneförhöjningarna var mycket små.

Under året steg ekonomernas medianlön med bara 0,4 procent i genomsnitt. Samtidigt steg lönerna betydligt mer i många andra akademiska branscher: diplomingenjörernas medianlön steg till exempel med 1,8 procent och juristernas med 2,6 procent.

”Lönegrunderna borde bli offentliga”

Ekonomernas löner steg mest av de generella lönehöjningarna som grundar sig på kollektivavtal. En utmaning för löneutvecklingen är dock att ungefär hälften av ekonomerna arbetar i branscher som saknar kollektivavtal för högre tjänstemän. De personliga löneförhandlingarna är därför av särskilt stor betydelse för ekonomerna.

”Eftersom en stor del av ekonomerna förhandlar om sin lön med arbetsgivaren borde löne- och belöningssystemen göras genomskinliga. Om lönegrunderna var offentliga skulle de som förhandlar om sin lön bättre kunna bedöma vad som krävs för att få bättre lön”, konstaterar Jari Elo, direktör för Finlands Ekonomer.

Till exempel i statliga sektorn har uttryckligen lönesystemet bidragit till att ekonomernas löner har utvecklats i positiv riktning.

Medianlönen var något över 5 000 euro

Medianlönen för ekonomerna som deltog i Finlands Ekonomers löneundersökning var 5 020 euro per månad utan resultatpremier. I Helsingfors ekonomiska region var medianlönen 5 400 euro, i övriga Finland 4 620 euro.

Var tredje ekonom vars lön hade ändrats meddelade att löneförhöjningen var förknippad med en personlig prestation, dvs. en meritförhöjning. Andelen ekonomer som fick meritförhöjning steg jämfört med föregående år.

I likhet med tidigare år omfattade resultatlönesystemet något över hälften av de tillfrågade. Deras resultatpremier utgjorde ungefär tio procent av årsinkomsterna.

Undersökningen genomfördes i oktober 2019 och besvarades av 4 100 ekonomer som är medlemmar i Finlands Ekonomer.

Mer information:

Riku Salokannel, arbetsmarknadsdirektör, Finlands Ekonomer, tfn 040 724 9566, riku.salokannel@ekonomit.fi

Juha Oksanen, forskningschef, Finlands Ekonomer, tfn 040 556 6671, juha.oksanen@ekonomit.fi