De 6 viktigaste temana för vårt påverkansarbete i höst

Som samfund kan vi medverka till att arbetslivet överensstämmer med ekonomsamfundets värderingar och att Finlands konkurrenskraft förbättras. Sådant arbete gör vi hösten 2020 för att påverka viktiga frågor.


1. Ett jämlikt och mångfasetterat arbetsliv ligger i allas intresse

Ett jämlikt och inkluderande arbetsliv gör företagen effektivare och ökar välbefinnandet. Arbetslivet är emellertid ännu inte jämlikt. 

Under hösten producerar vi nya forskningsdata om de sysselsättningsutmaningar som personer över 50 år ställs inför. Vi utarbetar också åtgärdsförslag utifrån dessa data. 

Vi lyfter fram diskriminering, ojämlikhet och osakligt beteende i arbetslivet genom att delta i kampanjen Engångsföreteelser

Vi deltar också i kampanjerna Vastuullinen työnantaja (En ansvarsfull arbetsgivare) och Menestyvä monikulttuurinen yritys (Ett framgångsrikt mångkulturellt företag)

Fortfarande behövs även åtgärder och en attitydförändring för att fördelningen av familjeledighet och ansvaret för familjen ska bli jämlikare mellan föräldrarna. 

2. Företagande leder till ny tillväxt

För många ekonomer är företagande ett realistiskt alternativ i något skede av karriären. Även de medlemmar som inte själva är företagare ställer sig vanligen positiva till företagande. Det är naturligt att Finlands Ekonomer främjar företagarverksamhet och företagens verksamhetsförutsättningar. 

Tillväxtföretagarnas verksamhetsförutsättningar måste förbättras eftersom detta skapar arbete och välfärd för oss alla. Vi har diskuterat utmaningarna i anslutning till tillväxtföretagande och sökt lösningar på dessa i våra nya mål för tillväxtföretagande.

I samarbete med andra Akavaförbund ordnar vi även i höst evenemanget Ilo irti yrittäjyydestä och företagartävlingen Unikorni för studerande tillsammans med Teknikens Akademikerförbund TEK. 

3. Kan vi äntligen bli kvitt onödiga konkurrensförbud? 

Vårt mål att begränsa mängden onödiga konkurrensförbudsavtal har kommit in i slutskedet. 60 procent av våra medlemmar har ett konkurrensförbud i sina nya arbetsavtal. Enligt lagen måste det finnas synnerligen vägande skäl för detta, men konkurrensförbud förekommer ofta i helt vanliga expertuppgifter.  

Ett onödigt konkurrensförbud utgör ett stort hinder för ekonomernas rörlighet på arbetsmarknaden, eftersom förbudet vanligen omfattar avtalsvite vid brott mot avtalet. Under den tid konkurrensförbudet gäller får arbetstagaren ingen som helst ersättning i pengar. 

I samarbete med Akava har vi aktivt gjort beslutsfattarna medvetna om detta redan i flera års tid. Förhoppningsvis beslutar riksdagen i höst om åtgärder som kan vidtas för att förebygga onödiga konkurrensförbud. 

4. Dags för följande steg beträffande lokala avtal

Lokala avtal är ett bra sätt att tillgodose arbetsplatsernas individuella behov. Därför borde detta sätt utvecklas.  

Vi har en egen modell som skulle kunna främja lokala avtal i kollektivavtalsbranscher men även i företag som inte har organiserat sig. En förutsättning är att personalrepresentantens färdigheter att förhandla och sluta avtal förbättras. 

5. Livslångt lärande är viktigt för ekonomerna

Vi främjar utvecklingen av tjänstesystemet för livslångt lärande och gör grundläggande påverkansarbete för att förverkliga högskoleutbildningens plattformsmodell. 

På hösten låter vi utföra en undersökning om hurdana kompetensbehov ekonomerna har i framtiden

6. Vi motverkar klimatförändringen

Vi vill arbeta för att Finland blir världens klimatsmartaste land och det finländska arbetslivet hållbart även i fråga om klimatförändringen.  

Vi tillämpar ett klimatprogram som har utarbetats som internt rättesnöre för vårt kontor och strävar efter att vara en kolneutral organisation senast 2025.  

Finlands Ekonomers påverkansarbete  

  • Påverkansarbete som gäller arbetslivet och utbildningen är en av grundpelarna för ekonomsamfundets existens.  
  • Spetsarna i påverkansarbetet utgörs av medlemmarnas värderingar och behov. I dessa har medlemmarnas mångsidiga karriärer såväl i lönearbete, självanställning, företagarverksamhet som i expert- och chefsarbete beaktats.  
  • Finlands Ekonomers experter påverkar på många fronter och vid viktiga förhandlingsbord. Vi producerar forskningsdata och håller kontakt med beslutsfattare, medier och andra expertorganisationer. Vi deltar i projekt och evenemang.  
  • Påverkansarbetet leder till resultat när det görs enträget, långsiktigt och skickligt.  

Coronaviruset: permittering och andra vanliga frågor

Här hittar du svar på många frågor som gäller coronaviruset. Information som gäller studerande finns längst ner. Instruktionerna uppdateras efter hand, när nya frågor eller information uppkommer.


Koronavirus UKK

Jag behöver personlig rådgivning. Vem kan jag kontakta?

  • Frågor som gäller arbetslöshetsskydd i uppsägnings- eller permitteringssituationer: Ta kontakt KOKO-kassan.
  • Om du är företagare ska du läsa SYT-kassans instruktioner. Du kan ringa SYT-kassans telefonrådgivning (09 622 4830) från måndag till torsdag kl. 9–11.
  • Karriärtjänster: Ekonomernas karriärtjänster stöder dig när du har frågor som gäller arbetet och framtiden. Du kan boka en telefontid i vår kalender, så ringer karriärcoachen upp dig. Förtroliga samtal med karriärcoachen hjälper dig att hitta lösningar även för riktningen på din karriär, arbetssökningen och välbefinnandet i arbetet.
  • Juridiska tjänster: Om du har frågor som rör den juridiska sidan av ditt arbets- eller tjänsteförhållande kan du kontakta Finlands Ekonomers rådgivning i anställningsfrågor. Våra jurister betjänar dig per telefon (020 693 205) vardagar kl. 9–12. Du behöver inte boka tid.
  • I frågor som rör permittering kan du också kontakta våra sakkunniga i arbetsmarknadssektorn.

Coronavirus orsakade tillfälliga ändringar i lagar och kollektivavtal, varav många har gått ut. Den nuvarande lagstiftningen beskrivs i svaren nedan. Du hittar information om kollektivavtal på YTNs webbplats. Information om förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och deras tidsfrister finns till exempel här.

Permittering 

När kan arbetsgivaren permittera en arbetstagare?

Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare om arbetsgivaren har en ekonomisk eller produktionsmässig orsak att säga upp arbetsavtalet. Arbetsgivaren kan också permittera en arbetstagare om arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete tillfälligt har minskat. Som tillfälligt räknas att arbetet eller förutsättningarna att erbjuda arbete har minskat i 90 dagar. En annan förutsättning är att arbetsgivaren rimligen inte kan ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren eller utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.

Arbetsgivaren får permittera en visstidsanställd arbetstagare som är anställd endast om arbetstagaren arbetar som vikarie för en fast anställd och arbetsgivaren har rätt att permittera den fast anställde om denne skulle arbeta.

Om arbetsgivaren har minst 20 anställda måste samarbetsförhandlingar föras före permitteringen. Mindre arbetsgivare ska lägga fram en förhandsutredning till arbetstagaren. 

Kan jag göra annat arbete under permitteringen?

Permitteringen hindrar dig inte från att ta emot annat arbete under permitteringen. Det andra arbetet får dock inte vara verksamhet som konkurrerar med din arbetsgivare, eftersom förbudet som gäller konkurrerande verksamhet i anslutning till anställningen gäller även under permitteringen. 

Arbetstagaren ska också beakta att den tidigare anställningen har företräde. Om permitteringen är tidsbestämd kan arbetstagaren inte ingå ett annat arbetsavtal som är längre än permitteringen. Om arbetstagaren är permitterad tills vidare och arbetssituationen förändras måste denna arbetstagare underrättas om att arbetet inleds minst 7 dagar på förhand om något annat inte har överenskommits. Om en tills vidare permitterad arbetstagare har tagit emot annat arbete under permitteringen, har arbetstagaren en särskild rätt att säga upp sig från den andra anställningen (även om den är tidsbestämd) med en uppsägningstid på 5 dagar.  

Vad ska jag göra om jag blir permitterad?

Läs KOKO-kassans anvisningar om hur du ska gå till väga om du permitteras till följd av coronasituationen.

Sjukdom och karantän

Vad ska jag göra om jag misstänker att jag är smittad? 
Kontakta hälsovårdscentralen eller företagshälsovården. Gå inte till mottagningen utan att först rådfråga personalen. 

Hur länge betalas lön för sjukdomstid? 

Om arbetstagaren är arbetsoförmögen på grund av sjukdom betalas i enlighet med arbetsavtalslagen lön för sjukdomstid för nio vardagar (måndag–lördag) utöver dagen för insjuknandet. Lön betalas för de dagar inom denna tidsperiod som annars skulle ha varit arbetsdagar. I kollektivavtalen har vanligen längre perioder med lön för sjukdomstid avtalats. Arbetsgivaren kan också ha förbundit sig till längre lönebetalningsskyldighet, t.ex. i arbetsavtalet eller på annat sätt.

Vad händer om jag sätts i karantän och inte kan arbeta på distans? 

Om den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet sätter dig i karantän eller isolering ska FPA fatta beslut om dagpenning vid smittsam sjukdom och betala denna ersättning. Beloppet ersätter inkomstförlusten till fullt belopp. Även vårdnadshavaren till ett barn under 16 år har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom om barnet har förordnats att hållas i isolering på grund av coronaviruset. 

Vad händer om ett barn insjuknar i coronaviruset? 

Arbetstagaren har enligt lagen rätt till tillfällig vårdledighet och frånvaro från arbetet om hans eller hennes barn under tio år insjuknar. Den tillfälliga vårdledigheten är högst fyra arbetsdagar och utgör oavlönad frånvaro. Flera kollektivavtal innehåller bestämmelser om avlönad tillfällig vårdledighet. 

Om barnets sjukdom är ihållig kan arbetstagaren också ha rätt att vara borta från arbetet av tvingande familjeskäl enligt arbetsavtalslagen under förutsättning att arbetstagarens omedelbara närvaro är nödvändig bland annat på grund av en oförutsägbar och tvingande orsak i samband med barnets sjukdom. 


Semester

Hur intjänas semester under permittering?

Permittering på heltid:

Arbetstagaren intjänar semester de dagar han eller hon är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av permittering, dock i högst 30 arbetsdagar.

Om arbetsgivaren i en normal situation i enlighet med avtalet arbetar mindre än 14 dagar per kalendermånad, räknas en period på högst 42 kalenderdagar som den period då semester intjänas under permitteringen.

Permittering på deltid (t.ex. kortare arbetsvecka):

Semester intjänas de dagar arbetstagaren är förhindrad att utföra sitt arbete, dock högst sex månader åt gången. Om permitteringen på deltid pågår utan avbrott efter kvalifikationsårets slut (31.3) börjar man räkna följande sexmånadersperiod från kvalifikationsårets slut.

Hur går det med semestern under permitteringen?

Permitteringen inverkar inte på möjligheten att ta ut semester, utan beträffande semester följs semesterlagen och eventuella bestämmelser i kollektivavtalet på normalt sätt. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern. Semestern måste infalla under semesterperioden, dvs. 2.5–30.9. Vintersemestern måste infalla mellan 1.10 och 30.4. För semestern betalas semesterlön.

Lagen tillåter också att semestern flyttas och sparas. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att flytta semestern till en period som börjar vid ingången av det kalenderår dit semesterperioden hör och som upphör följande år före semesterperiodens början. Det är dessutom tillåtet att komma överens om att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut senast ett år efter semesterperiodens slut.

Arbetsgivaren och arbetstagaren får komma överens om att den del av semestern som överstiger 18 dagar tas ut under följande semesterperiod eller därefter som sparad ledighet. Arbetstagaren har rätt spara den del av sin semester som överstiger 24 dagar om detta inte orsakar produktions- och serviceverksamheten på arbetsplatsen allvarliga olägenheter.

Hur går det med semester som redan bestämts vid permittering?

Om arbetsgivaren redan har meddelat tidpunkten för semestern är meddelandet bindande för arbetsgivaren. En arbetsgivare som ändrar en redan meddelad tidpunkt för semestern är skyldig att ersätta skadan som detta orsakat arbetstagaren. Arbetstagaren är ändå skyldig att följa arbetsgivarens bestämmelser om flyttad semester om semestern ännu inte har börjat.

Enligt tjänstekollektivavtalen i den offentliga sektorn kan arbetsgivaren flytta eller avbryta en semester som tjänstemannen redan har påbörjat om detta är nödvändigt bland annat för att sköta nödvändiga uppgifter som gäller hälsa eller säkerhet.

Kan jag gå miste om min semester om jag insjuknar? 

Om du insjuknar innan semestern börjar flyttas semestern fram på din begäran. Semestern flyttas inte fram automatiskt utan arbetstagaren måste omedelbart efter att han eller hon har insjuknat begära att semestern flyttas fram samt påvisa sin arbetsoförmåga. 

Om du insjuknar under semestern har du på begäran rätt att flytta semesterdagarna beträffande den del som överstiger sex självriskdagar. De sex självriskdagarna får dock inte minska arbetstagarens rätt till en semester på minst fyra veckor. 

Kan min semester dras in på grund av coronaviruset? 

Arbetsgivaren kan flytta semestern (4 veckor) till semesterperioden, dvs. perioden 2.5–30.9. Arbetsgivaren kan också bestämma att vintersemestern ska tas ut under vintersemesterperioden som börjar 1.10. 
Tidpunkten för semestern ska i regel meddelas senast en månad innan semestern inleds. Om detta inte är möjligt ska meddelandet göras minst två veckor innan semestern inleds. 

Meddelandet om tidpunkten för semestern binder arbetsgivaren. Arbetsgivaren har inte rätt att ensidigt dra in eller ändra tidpunkten för en semester som redan meddelats. Parterna kan självfallet komma överens om att ändra tidpunkten. 

Om arbetsgivaren ändå ändrar eller drar in en semester som redan meddelats begår han eller hon ett brott mot semesterlagen och är skyldig att ersätta skadan som arbetstagaren har vållats. Arbetstagaren är dock skyldig att följa arbetsgivarens bestämmelser om flyttad eller indragen semester om semestern ännu inte har börjat. 


Resor och distansarbete

Får arbetsgivaren bestämma att jag ska distansarbeta? 

Distansarbete grundar sig på avtal. Arbetsgivaren kan inte bestämma att en arbetstagare ska distansarbeta om möjligheten till distansarbete inte nämns i arbetsavtalet eller har avtalats på annat sätt. 

Regeringen har linjerat att den offentliga sektorns arbetsgivare beordrar de arbetstagare i distansarbete inom den offentliga sektorn, som har sådana arbetsuppgifter som går att utföras på distans. 

Vad bör jag beakta när jag distansarbetar? 

För att bromsa upp virusets framfart rekommenderade regeringen att alla som har arbetsuppgifter som kan utföras på distans bör distansarbeta. Distansarbete ska alltid överenskommas med arbetsgivaren. Det viktigaste är att se till att du har de anordningar du behöver för distansarbete och att arbetsmiljön är säker. Arbetarskyddscentralen har utarbetat en bra minneslista beträffande detta. Hela listan hittar du här. 


Andra frågor

Klarar KOKO-kassan av att behandla alla ansökningar?

Kassan för högt utbildade KOKO har på många sätt förberett sig på en klart större mängd ansökningar. För närvarande kan ansökningarna behandlas på ett tillfredsställande sätt, men coronasituationen kommer att återspeglas i en mycket kraftig ökning av antalet ansökningar inom ett par veckor. KOKO-kassan gör allt för att handläggningstiderna inte ska bli alltför långa.

Hur påverkar coronaviruset skötseln av bankärenden (Danske Banks kunder)?

På Danske Banks webbplats hittar du ett informationspaket som ger svar på frågor samt information om det stöd som banken ger och möjligheterna till flexibilitet i den specialsituation som coronaviruset orsakar. 

Du kommer väl också ihåg att du som medlem i Finlands Ekonomer alltid kan använda amorteringsfria perioder som beviljats för bostadslån på det sätt som du själv vill, precis när din ekonomi behöver flexibilitet. Du kan ansöka om amorteringsfria perioder på 4–12 månader utan expeditionsavgift. Mer information finns på webbplatsen som uppdateras aktivt.

Kan arbetsgivaren anvisa nya arbetsuppgifter om till exempel en del av personalen insjuknar? 

Inom ramen för arbetsledningsrätten kan arbetsgivaren bestämma att arbetstagaren måste utföra uppgifter som avviker från de normala. Innehållet i de avvikande uppgifterna varierar emellertid från fall till fall och beror bland annat på innehållet i arbetsavtalet, hur etablerade uppgifterna är, hur mycket uppgifterna avviker från de normala och hur stor ändringen är i förhållande till arbetsmängden. 

Ändringens varaktighet inverkar också. I en virussituation kan ändringstiden förmodas vara relativt kort, vilket kan utvidga arbetsledningsrätten. 
Det är ändå viktigt att se till att arbetsmängden inte är orimlig och att uppgifternas svårighetsgrad överensstämmer med kompetensen och arbetsavtalet. I vissa fall kan det vara befogat att diskutera om tilläggsuppgifterna eller ansvaret kan beaktas i lönen. Alla arbetstagare ska även i en sådan situation bemötas jämlikt. 
 

Till ekonomistuderandena 

Du får aktuell information om situationen från din egen läroanstalt. Det är viktigt att följa instruktionerna för att förhindra att sjukdomen sprids. 

Du hittar fler frågor och svar som gäller studierna på undervisnings- och kulturministeriets webbplats

Det är också klokt att läsa SHVS instruktioner för hur man kan förebygga coronaviruset och vad man ska göra om man blir smittad.