Omotiverad på jobbet? Testa Job Crafting!

Små saker kan ha stor inverkan på motivationen. Att gå på lunch med en ny kollega, bli mentor eller hitta ett nätverk kan ge den boost du behöver i novembermörkret.


Skogberg Amy
Karriärcoach
p. +358406297439

November är här och med den årets mörkaste tid. För många ekonomer innebär det också att årets mest brådskande tid är på kommande. Mycket ska hinnas med innan årsslutet. Innevarande års verksamhet ska paketeras ihop samtidigt som ska nästa år ska planeras. En rumba som kan kännas mer stressande än motiverande.

Hur gör man för att hitta rätt motivationsfaktor när motivationen tryter och jobbet smakar trä? En fråga jag regelbundet diskuterar med personer som sökt sig till karriärcoaching.

Ganska ofta brukar jag rekommendera en metod som heter ”Job Crafting”.

I ett nötskal innebär Job Crafting att man finjusterar sina arbetsuppgifter så att arbetsdagen blir mer intressant, motiverande och meningsfull. Metoden har utvecklats av två professorer; Amy Wrzesniewski från Yale och Jane Dutton från University of Michigan. De har i över två decennier forskat i hur människor finner drivkraft till arbetsdagen.

Amy och Jane har kommit fram till att högt motiverade arbetstagare har en förmåga att skapa meningsfullhet i sin arbetsdag. Dessa personer har insett att de med sina val, sina arbetssätt och framförallt sin inställning kan inverka på arbetsmotivationen. Ett berömt exempel är NASA-städaren, som på frågan ”Vad jobbar du med?” svarade ”Jag hjälper astronauter komma till månen”.

Amys och Janes definition på Job Crafting är: “What employees do to redesign their own jobs in ways that foster engagement at work, job satisfaction, resilience, and thriving”. I praktiken försöker man alltså designa om sitt jobb enligt egna intressen, förmågor och önskemål.

Så designar du om ditt arbete i tre steg:

Task crafting eller omformning av arbetsuppgifter

Försök få in i arbetsdagen mer av sådant som du tycker om och mindre av sådant du inte tycker om. Börja med att i två kolumner lista allt du gillar respektive inte gillar av det du gör på jobbet. Fundera sedan – eventuellt tillsammans med chefen – hur du kan öka på kolumn 1 och minska på kolumn 2.

Kan du till exempel gå med i något projekt som ger dig möjlighet att göra någonting du brinner för? Kan du byta arbetsuppgifter med en kollega, som gillar rutinmässiga sysslor, ifall du själv är mer av en utvecklare?

Till exempel: En redovisare som var trött på monotona arbetsuppgifter undersökte alternativ för hur artificial intelligence (AI) kunde automatisera tråkiga arbetsskeden. Och nej – hen blev inte av med jobbet för det utan fick uppleva ett superintressant AI-projekt och kunde efter det istället ägna sig åt mer motiverande sysslor.

Relationship crafting eller omformning av relationer

Tänk igenom relationerna på ditt jobb. Är det någon arbetskompis du skulle vilja lära känna bättre? Kan du boka in regelbundna luncher med kolleger, även utanför ditt eget team?

Redovisaren jag nämnde ville bättre förstå hur R&D-avdelningen jobbade, så hen började boka in träffar med dem som arbetade där. Det visade sig vara mycket givande för båda parterna och ledde till en ömsesidig ökad förståelse och till och med till en bättre arbetsmiljö.

Om din arbetsplats är liten med få kolleger så fundera på om det finns någonting du kan göra utanför arbetsplatsen, såsom att gå med i ett nätverk, skaffa en mentor, själv bli en mentor eller syssla med välgörenhet där du kan ha tankeutbyte med intressanta människor?

Cognitive crafting eller omformning av hur du uppfattar din roll

Kan du hitta ett större syfte med ditt jobb, likt NASA-städaren? Till exempel så tänker jag inte på mig själv som karriärcoach, utan på en person som hjälper människor att trivas bättre på jobbet eller hitta vägen framåt i karriären.

Hur gjorde redovisaren i fråga gällande den här saken? Hen gick tillbaka till sin arbetsgivares vision och mission, och kunde se att hen utgjorde en viktig del i helheten. För att ytterligare förstärka känslan av meningsfullhet började hen regelbundet skriva inlägg om saken på LinkedIn, vilket även gynnade arbetsgivarens bränd.

Testa gärna Job Crafting om du känner att du är i behov av en boost av arbetsmotivationen. Enligt undersökningar leder metoden bevisligen till ett ökat välmående på jobbet och skyddar till och med mot utbrändhet, någonting att tänka på i bråda årsslutstider.

Våga byta karriär!

Många funderar på att byta jobb men få vågar ta steget. Detta framkommer i Finlands Ekonomers senaste Medlemspuls-enkät samt av de samtal som våra karriärcoacher för med medlemmarna.


Skogberg Amy
Karriärcoach
p. +358406297439

Feedback från medlemmarna är väldigt viktigt för att vi på Finlands Ekonomer ska kunna förbättra vår verksamhet ytterligare. Med hjälp av vår Medlemspuls-enkät tar vi regelbundet pulsen på medlemmarna gällande olika aktuella frågor. I den senaste enkäten samlade vi bland annat in information om medlemmarnas avsikter att byta jobb.

44 procent av de svarande sade att de funderar på att byta jobb. Trots denna höga siffra så är det bara en liten del som aktivt letar nytt arbete.

En av de största orsakerna till att man tvekar att sätta igång med arbetssökandet är en önskan att inte enbart byta jobb, utan att byta karriär till någonting helt annat än det nuvarande. Det yrkesval man gjorde någon gång i tiden kanske inte längre känns rätt. Vilket är helt naturligt – det hinner ju hända en hel del på vägen. Målsättningar ändras, intressen likaså, för att inte tala om livsprioriteter och värderingar.

Att byta karriär kan dock kännas skrämmande. Det ter sig som en allt oöverkomligare tröskel när man passerat 40- och speciellt 50-årsstrecket.

Känner du igen dig? Är du medelålders och känner att du är på helt fel arbetsplats?

Våga byta karriär! Tänk på att till exempel i 50-årsåldern har du ännu 15 år kvar av ditt arbetsliv. Så varför inte satsa på att hitta en yrkesbana och en arbetsplats som känns trivsam och meningsfull?

En vanlig orsak till att man inte gör slag i saken är att man helt enkelt inte vet vad man vill byta till. Om så är fallet kan du ta hjälp av våra professionella karriärcoacher, som på ett strukturerat sätt hjälper att bilda dig en uppfattning av nästa steg. När du väl vet detta lägger du upp planen och strategin för att komma dit.

Oavsett om du vill byta karriär vid 40, 45 eller efter 50 så är det inte för sent! Ställ dig frågan; vad är konsekvensen av att jag fortsätter arbeta med någonting jag egentligen inte vill?

Möjligheterna är oändliga och vi karriärcoacher på Finlands Ekonomer finns till för att vägleda dig i rätt riktning. Förhoppningsvis kan vi hjälpa dig som går i tankarna att byta karriär, var än i livet du befinner dig. Vi ser ofta exempel på ekonomer som har vågat ta klivet ut i det okända. Varje historia är unik – men har en sak gemensamt: ingen har ångrat sig!

Amy Skogberg, karriärcoach, Finlands Ekonomer
amy.skogberg@ekonomit.fi

OBSERVERA att om du vill boka tid till en svenskspråkig karriärcoach, så välj en tid som är markerad med svenska flaggan.

Janina Airikainen, 23, studerande på Hanken: ”Karriärcoachingen gav mig självförtroende inför arbetssökningen”

Antalet sökande till olika arbetsplatser är nu stort och därför borde man lyckas skilja sig från mängden ännu bättre än förut. Ekonomernas karriärcoaching gav ekonomistuderanden Janina Airikainen nyttig information och självförtroende inför arbetssökningen.


Janina Airikainen

Janina Airikainen upplever att hon haft nytta av karriärcoachingen när hon sökte arbete: det känns lättare att kontakta arbetsgivarna.

Eftersom arbetsmarknaden har drabbats hårt av coronakrisen är det ännu svårare än tidigare att hitta den första arbetsplatsen. Ändå finns det annat än bara svarta moln på arbetsmarknadshimlen: arbetsplatser ledigannonseras fortfarande. Det fick även redovisningsstuderanden Janina Airikainen till sin glädje uppleva. Airikainen är snart klar med sina studier vid Hanken i Helsingfors.

Efter kandidatstudierna hade hon redan ett års magisterstudier bakom sig och lyckades få ett sommarjobb trots coronakrisen.

”Jag hade verkligen tur. Jag fick nämligen jobb på samma ställe som föregående sommar.

På sommaren märkte hon dessutom en intressant arbetsplats som skulle kunna sökas på hösten. Hon hade planerat att fortsätta studierna, men drömjobbet ändrade planerna.

”Det var helt omöjligt att skippa det här tillfället. Jag bestämde mig för att söka platsen och började genast skriva en arbetsansökan.

”Det är viktigt att satsa på en bra ansökan”

Vid samma tidpunkt deltog Airikainen i Finlands Ekonomers sommarkurs där en uppgift var att skriva en arbetsansökan. När hon lämnade in uppgiften berättade hon att hon tänker söka platsen på riktigt med sin ansökan.

Eftersom Airikainen hade skaffat KylteriPlus-paketet med tilläggstjänster som är avsett för ekonomistuderande, fick hon hjälp med ansökan av en karriärcoach vid Finlands Ekonomer. Karriärcoachen Taija Keskinen läste Airikainens ansökan, gav feedback och läste igenom den på nytt efter att Airikainen hade finslipat den.

”Hon föreslog att jag i högre grad fokuserar på det arbete jag söker i ansökan. Jag kompletterade ansökan med mitt kunnande och nämnde att jag har kunskaper i redovisning. Samt att jag är intresserad uttryckligen av det. När Taija läste min nya version konstaterade hon att den ser ut som den ska.”

”Arbetsgivaren läser troligtvis hundra ansökningar och därför är det bra att fokusera på det viktigaste.”

Taija Keskinen kommer ihåg att Airikainens ursprungliga ansökan redan var mycket bra.

”Vi försökte ändå tillsammans göra den mer koncis. Arbetsgivaren läser troligtvis hundra ansökningar med ansträngda ögon och som övertidsarbete. Därför är det bra att fokusera på det viktigaste. Vi gick också igenom platsannonsen och jag gav tips om hur ansökan ännu bättre kan svara på innehållet i annonsen.”

”Mitt självförtroende växte”

Airikainen behövde snart mer hjälp, då ansökan resulterade i att hon blev kallad till anställningsintervju. Hon ville gärna ha hjälp med att förbereda sig inför intervjun och skickade e-post till Ekonomernas karriärtjänst.

På grund av coronakrisen sparrades hon av karriärcoachen Birgit Lindholm per telefon. Först gick de igenom hurdant arbete det är fråga om och varför Airikainen är intresserad av det.

”Birgit ställde sådana frågor som mycket väl kunde dyka upp i intervjun och tipsade mig om bra svar. Hon påpekade att rekryteraren kan få svar av tio andra också och uppmanade mig att fundera om jag hade någonting extra att lägga till. Jag beskrev i större detalj varför jag vill jobba i detta företag och inte någon annanstans. Det lär vara en vanlig fråga.”

Airikainen tyckte det var nytta av att ha övat sig på intervjun. Hon fick öva sig på svaren i lugn och ro och dessutom på nytt gå igenom bekanta frågor.

”Jag kände mig mer självsäker när det var dags för den riktiga intervjun. Det var dessutom min första intervju på engelska och via Teams. Jag övade ytterligare där hemma och gjorde upp en idékarta över mig själv.”

Karriärcoachen Birgit Lindholm kommer ihåg att hon gav Airikainen följande tips: var inte rädd för att vara nervös.

”Det är en naturlig reaktion. Rekryteraren kan till och med tolka det som ett positivt tecken på att man verkligen är intresserad av arbetsplatsen.”

”Antalet sökande är stort, men det är arbetsplatserna också”

Janina Airikainen fick inte jobbet hon sökte, men hon var nöjd med att vara bland de tre bästa. Birgit Lindholm håller med:

”Det är mycket bra. Bara en kan få guldmedalj, men hon kom på prispallen.”

Nu håller Airikainen på med sin pro gradu-avhandling. På våren väntar redan nästa praktikplats där hon får lära sig mer om revision.

Airikainen upplever att hon haft nytta av karriärcoachingen när hon sökte arbete: det känns lättare att kontakta arbetsgivarna. Trots att konkurrensen har hårdnat tror hon att även de som inleder sin karriär har chans att få arbete.

”Knappast blir vi alla blir arbetslösa.”

”Antalet sökande är stort, men det är arbetsplatserna också. Jag får åtminstone via LinkedIn hela tiden nys om praktikplatser i min egen bransch, dvs. ekonomiförvaltning. Knappast blir vi alla blir arbetslösa.”

Airikainen tror att hon slutligen får en arbetsplats som kanske är någonting helt annat än vad hon tänkt sig. I uppdraget som Ekonomernas kontaktperson för ekonomistuderande har hon märkt att arbetsuppgifter till exempel inom marknadsföring och evenemangsproduktion kunde kännas intressanta.

Även karriärcoachen Birgit Lindholm tror att det trots coronakrisen går att hitta meningsfullt arbete som stämmer överens med de egna värderingarna.

”Det finns fortfarande lediga platser.”

”Karriärcoachingen kan ha en avgörande betydelse”

Airikainen tyckte att karriärcoachingen var förmånlig i och med att den ingår i tjänsten KylteriPlus. Hon tänker köpa KylteriPlus även för den återstående studietiden både för Kauppalehtis och för karriärtjänsternas skull. KylteriPlus med alla förmåner kostar 25 euro.

”Jag vet inte något annat ställe där studerandena lika billigt och smidigt skulle få hjälp med frågor som gäller arbetssökning. Via KylteriPlus är coachingen säkert mycket förmånligare än annan coaching.”

Airikainen förmodar att coacher från ekonomernas eget fackförbund bättre känner till ekonomernas möjligheter att få arbete och kan ge mer exakt hjälp än andra karriärcoacher. Hon anser också att det är lättare att ta kontakt med Ekonomernas karriärcoacher än med andra.

I detta skede, när hon snart är en ekonom som ska inleda sin karriär, tror hon att hon kommer att utnyttja förbundets karriärcoaching även senare till exempel när hon funderar på den egna karriärvägen. Airikainen anser att man hålls ödmjuk när man inte föreställer sig att man behärskar allt genast i början.

”Jag hör inte till dem som tror att jag klarar mig ensam i alla situationer. Jag ifrågasätter mina idéer och tar gärna emot synpunkter av någon som vet mer än jag. Karriärcoacherna känner till arbetssökningsprocessen utan och innan.”

Tillgången till en karriärcoach är enligt henne den klart viktigaste förmånen som hör till KylteriPlus. När antalet lediga platser är ännu mindre än tidigare är det viktigt att kunna lyfta fram sig själv på ett mer fördelaktigt sätt än andra.

”Det kan vara avgörande till exempel för om man får sommarjobb eller inte.”

Text: Arja Kuittinen
Bild: Aleksei Dernjatin